Glad påsk!
NY HEMSIDA!
http://gaijaexzena.zoomin.se
Gå in och kika vet ja! Den är fortfarande under uppbyggnad men det finns säkert ngt läsvärt där ändå!
Gå in och kika vet ja! Den är fortfarande under uppbyggnad men det finns säkert ngt läsvärt där ändå!
Jag har fyllt år och haft en jätterolig träningskväll!
Nu har jag fyllt 30 för sista gången i mitt liv. Nästa gång blir det 40. Då kommer jag i tantvarningsåldern. Snälla! Om jag börjar bli tant, så säg till! Nog för att jag an vara en hagga. men jag vill inte bli tant ännu. ;O)
Jag bjöd på tacos i går kväll till min familj och Johan. Himskans trevligt var det! Josefin som har matlagning på sitt veckoshema hjälpte glatt till med tacosen. Hon är så duktig! =O)
Efter det underbara goda så bjöd ajg på kladdkaka med hallon och grädde. mumsigt värre! Kalddkakan hade Emelie bakat. Samt negerbollarna. =O) Jag ahde även banankaka. Den hade Amanda bakat. Visst ahr jag härliga barn? Min mamma hade också med sig fika och hon hade mina favvobullar. =O) Och mina favvokakor. Ökensand. WOW!
Jag fick en massa presenter också!
Av min svärmor fick jag pengar. Samma med mamma. Så nu har jag pengar till mina kennelkläder. Marianne är förvarnad så nu kanske jag har mig en fin utstyrsel fram till sommaren+ Det ska bli KUL!!!
Sen fick ajg av barnen en tavla som jag länge velat ha. en tavla med en vas med blommor. Låter lite som tantvarning va? Men den passar i köket med en hylla som jag fick av mamma förra året. Stefan ska få sätta upp den!
Sen fick jag två Dean Koontzböcker! Tack älsklingar!
Av Stefan, min darling, fick jag två veckor. Alltså han har ordnat så han kan ha självstudier i två veckor. Han ska alltså vara hemma tills efter påsk! Kan ni FATTA? Så skönt! Nu kanske jag kan återhämta mig...
Av Helena fick jag något ajg länge saknat. En bok om hundars hälsa. Den är superfin! Precis vad jag behöver! Helena! Du är inte min svägerska. Du är min blodssyster! Du vet precis vad jag behöver! Jag älskar dig! =O)
Av johan fick jag hundra gummibjörnar. eller var det tusen+ Alltså en hel tvåliters glassburk full med gummibjörnar. Det finns kvar... ;O)
Det finns en liten historia bakom gummibjörnarna. När ajg och Stefan var med i FBU (frivilliga befälsutbildningen) så kallades han för gummibjörnen. Han älskar gummibjörnar och hade alltid med sig sådana. Vi hade lustiga namn på oss alla.
I dag var det meningen att jag skulle gå en massagekurs. Men på grund av familjära omstänidigheter så skjuts den upp. Jag tänker på er och ni har funnits i mina tankar hela dagen. Och jag hoppas allt går åt rätt håll nu. Ni vet vem jag menar. Vill inte hänga ut någon här. *stora tröstkramar*
Nu i kväll var jag och Stefan till ridhuset i Höglandsnäs. Vi var dom enda där. Men OJ vad bra allt gick. Jag tar upp om Zena här så får ni läsa hur det gick på Gaijas blogg.
Jag börjar alltid att träna med Zena. Dels frör att jag ska värma upp och dels för att jag inte ska ha för höga förväntningar på henne. Har märkt att det blir så om jag tar Gaija först. Jag är underlig... ;O)
Så nu har vi tränat fot. Hon kan gå några steg frammåt fot och vända åt sidorna. Hon är sååå duktig! Även om koncentrationen ibland brister så försöker hon verkligen göra rätt. Hon är väldigt mån om att göra rätt för mig. Jag körde med klicker i dag och hon tyckte det var super!
Sen körde vi några inkallningar och hon är liiite seg i starten. hon måste fundera lite innan hon kommer. men när hon väl kommer så är det i hundra blås! Hon letar också upp min vänstra sida direkt. Duktig tjej!
Platsliggning i en minut funkar också. =O) Då står jag tio meter från henne. Hon ligger lungt och tryggt kvar.
Fjärren har vi börjat med också. Funkar super. Jag står precis framför henne och hon ligger och står på mina handsignaler. Hon är riktigt snabb också!
Vi körde budföring också och hon fattade nsabbt galoppen. bokstavligt talat! Precis som gaija så är hon väldigt förtjust at springa mellan två personer. Jag fattar inte... men dom har tydligen jätteskoj när dom gör det. ;O)
Jag körde lite med apportbocken också. Hon greppar gärna men släpper den på en gång. Jag har fått för mig att bara träna med plastapporten. Hon tuggar inte och jag vill inte att hon ska börja. Men plasten är nog lite läskig. Så vi busade med den och sen fick jag henne att hålla aporten rätt länge (fast hon sprang iväg med den ett par gånger). Jag körde också med "tvångsapportering". En väldigt mjuk modell. Jag håller lungt och försiktigt i Zenas underkäke och uppe på nosen medans hon håller i apporten. Under tiden så säger jag: Håll fast! Massor med berömm! Gjorde på så sätt två ggr och hon höll kvar apporten så att jag kunde klappa henne under tiden vid mungiporna och runt huvudet. Hon såg ut att tycka det var trevligt. :O)
Hon greppade efter det också apporten varje gång jag sa apport. =O) Gissa om hon är lätt?
Fast hon ahr sina egenheter också. Hon är snål om sina grejjer! Så ajg har jobbat en del emd ppinnar ute på prommisarna. Jag har flera pinnar och hon får springa och hämta en. Men innan hon får en ny så ska hon komma fram och ge mig den. Det har gett resultat och hon springer inte iväg lika ofta med grejjerna utan hon kan lika gärna vilja byta med mig.
Jag jobbade lite med på och av knappen också. Man jag upptäckte att det var inga problem alls för Zena. Förklaringen fick jag när Gaija och Zena en stund senare fick leka med varandra i ridhuset. Dom gör ju samma när domleker! Det ahr jag aldrig tänkt på! Så när hudnarna stannade av så sa ajg åt dom att ligga och det gjorde dom. Sen så när jag gav dom kommandot varsågoda så fortsatte dom att busa. Jag utvecklade alltså deras av och påknapps lek med ett läggande. Dom här två hundarna kan jag snart tävla tandemslydnad med! Hahah!
JAg jobbade faktiskt aktivt med Zena i över en halvtimme innanjag såg att hon började bli lite trött i huvudet. sista delen av träningen var just på och av knapps leken. Alltså man leker med hunden och sen ska hunden ligga ner stilla en liten stund. Sen bestämmer jag att hon får leka igen. Allt sker på mina villkor.
I morgon kanske jag far upp till Älvsbyn. Då funderar jag på att ta mig mig stora kampen så Zena får träna lite bitalekar.
Må så gott och sköt om er!
Jag bjöd på tacos i går kväll till min familj och Johan. Himskans trevligt var det! Josefin som har matlagning på sitt veckoshema hjälpte glatt till med tacosen. Hon är så duktig! =O)
Efter det underbara goda så bjöd ajg på kladdkaka med hallon och grädde. mumsigt värre! Kalddkakan hade Emelie bakat. Samt negerbollarna. =O) Jag ahde även banankaka. Den hade Amanda bakat. Visst ahr jag härliga barn? Min mamma hade också med sig fika och hon hade mina favvobullar. =O) Och mina favvokakor. Ökensand. WOW!
Jag fick en massa presenter också!
Av min svärmor fick jag pengar. Samma med mamma. Så nu har jag pengar till mina kennelkläder. Marianne är förvarnad så nu kanske jag har mig en fin utstyrsel fram till sommaren+ Det ska bli KUL!!!
Sen fick ajg av barnen en tavla som jag länge velat ha. en tavla med en vas med blommor. Låter lite som tantvarning va? Men den passar i köket med en hylla som jag fick av mamma förra året. Stefan ska få sätta upp den!
Sen fick jag två Dean Koontzböcker! Tack älsklingar!
Av Stefan, min darling, fick jag två veckor. Alltså han har ordnat så han kan ha självstudier i två veckor. Han ska alltså vara hemma tills efter påsk! Kan ni FATTA? Så skönt! Nu kanske jag kan återhämta mig...
Av Helena fick jag något ajg länge saknat. En bok om hundars hälsa. Den är superfin! Precis vad jag behöver! Helena! Du är inte min svägerska. Du är min blodssyster! Du vet precis vad jag behöver! Jag älskar dig! =O)
Av johan fick jag hundra gummibjörnar. eller var det tusen+ Alltså en hel tvåliters glassburk full med gummibjörnar. Det finns kvar... ;O)
Det finns en liten historia bakom gummibjörnarna. När ajg och Stefan var med i FBU (frivilliga befälsutbildningen) så kallades han för gummibjörnen. Han älskar gummibjörnar och hade alltid med sig sådana. Vi hade lustiga namn på oss alla.
I dag var det meningen att jag skulle gå en massagekurs. Men på grund av familjära omstänidigheter så skjuts den upp. Jag tänker på er och ni har funnits i mina tankar hela dagen. Och jag hoppas allt går åt rätt håll nu. Ni vet vem jag menar. Vill inte hänga ut någon här. *stora tröstkramar*
Nu i kväll var jag och Stefan till ridhuset i Höglandsnäs. Vi var dom enda där. Men OJ vad bra allt gick. Jag tar upp om Zena här så får ni läsa hur det gick på Gaijas blogg.
Jag börjar alltid att träna med Zena. Dels frör att jag ska värma upp och dels för att jag inte ska ha för höga förväntningar på henne. Har märkt att det blir så om jag tar Gaija först. Jag är underlig... ;O)
Så nu har vi tränat fot. Hon kan gå några steg frammåt fot och vända åt sidorna. Hon är sååå duktig! Även om koncentrationen ibland brister så försöker hon verkligen göra rätt. Hon är väldigt mån om att göra rätt för mig. Jag körde med klicker i dag och hon tyckte det var super!
Sen körde vi några inkallningar och hon är liiite seg i starten. hon måste fundera lite innan hon kommer. men när hon väl kommer så är det i hundra blås! Hon letar också upp min vänstra sida direkt. Duktig tjej!
Platsliggning i en minut funkar också. =O) Då står jag tio meter från henne. Hon ligger lungt och tryggt kvar.
Fjärren har vi börjat med också. Funkar super. Jag står precis framför henne och hon ligger och står på mina handsignaler. Hon är riktigt snabb också!
Vi körde budföring också och hon fattade nsabbt galoppen. bokstavligt talat! Precis som gaija så är hon väldigt förtjust at springa mellan två personer. Jag fattar inte... men dom har tydligen jätteskoj när dom gör det. ;O)
Jag körde lite med apportbocken också. Hon greppar gärna men släpper den på en gång. Jag har fått för mig att bara träna med plastapporten. Hon tuggar inte och jag vill inte att hon ska börja. Men plasten är nog lite läskig. Så vi busade med den och sen fick jag henne att hålla aporten rätt länge (fast hon sprang iväg med den ett par gånger). Jag körde också med "tvångsapportering". En väldigt mjuk modell. Jag håller lungt och försiktigt i Zenas underkäke och uppe på nosen medans hon håller i apporten. Under tiden så säger jag: Håll fast! Massor med berömm! Gjorde på så sätt två ggr och hon höll kvar apporten så att jag kunde klappa henne under tiden vid mungiporna och runt huvudet. Hon såg ut att tycka det var trevligt. :O)
Hon greppade efter det också apporten varje gång jag sa apport. =O) Gissa om hon är lätt?
Fast hon ahr sina egenheter också. Hon är snål om sina grejjer! Så ajg har jobbat en del emd ppinnar ute på prommisarna. Jag har flera pinnar och hon får springa och hämta en. Men innan hon får en ny så ska hon komma fram och ge mig den. Det har gett resultat och hon springer inte iväg lika ofta med grejjerna utan hon kan lika gärna vilja byta med mig.
Jag jobbade lite med på och av knappen också. Man jag upptäckte att det var inga problem alls för Zena. Förklaringen fick jag när Gaija och Zena en stund senare fick leka med varandra i ridhuset. Dom gör ju samma när domleker! Det ahr jag aldrig tänkt på! Så när hudnarna stannade av så sa ajg åt dom att ligga och det gjorde dom. Sen så när jag gav dom kommandot varsågoda så fortsatte dom att busa. Jag utvecklade alltså deras av och påknapps lek med ett läggande. Dom här två hundarna kan jag snart tävla tandemslydnad med! Hahah!
JAg jobbade faktiskt aktivt med Zena i över en halvtimme innanjag såg att hon började bli lite trött i huvudet. sista delen av träningen var just på och av knapps leken. Alltså man leker med hunden och sen ska hunden ligga ner stilla en liten stund. Sen bestämmer jag att hon får leka igen. Allt sker på mina villkor.
I morgon kanske jag far upp till Älvsbyn. Då funderar jag på att ta mig mig stora kampen så Zena får träna lite bitalekar.
Må så gott och sköt om er!
Två schäfrar och en tax...
Idag for jag och Helena (min älskade svägerska) ut till Gläntan. Blev en hel del roliga bilder på hudnarna.
Zena trodde absolut att man skulle snömula taxar. Så då gjorde hon det. Ivrigt påhejjad av Gaija. Lite lustigt det där. Zena har stor respekt för liten tax ialla fall. För när Lucia sa ifrån då slutade hon hoppa på henne och hoppade bara på sidan om. Jag vet inte men det måste vara känguru i Zena? Hon kan liksom aldrig vara på marken.
Att en så liten tax kan hänga med två spring (och hopp) galna schäfrar är helt otroligt.
Att jaga eller jagas... Även liten tax kan springa fort.
Hon är inte så stor, men envis!
Collieöron.
Som vnaligt så är hon i lften. Det där lilla mörka suddiga snett bakom är liksom en Tax.
Vi sammlade ihop oss lite. Man måste ju få lite snygga bilder också.
Att ta en snygg bild på Lucia var omöjligt. Här skymdes hon av en schäfer och så hann hon fara iväg...
Helena blev av med sin vante. Dom var sig inte riktigt lik när hon fick tillbaka dom.
Andra vanten är tagen. Lucia vill också ha vante. Tur dom var röda. Annars hade vi aldrig hittat dom igen.
Gaija och Zena får veta att om dom inte lämnar tillbaka vantarna så kan dom själva bli ett par snygga vantar, eller tofflor.
Jag tror inte dom lyssnade så noga. För här jagas stackarn av vanttjuvar! Märk väl att Lucia syns inte på bild. Hon har snösimmat ur bild.
Helena planerar en motattack med snö. Vilket resulterade i att dom trodde hon skulle kasta sina stackars vantar varje gång hon kastade snö.
Alla schäfrar räcker ut tungan på tre! Ett... Två... Tre! (kolla noga!)
Mot finland... Och vidare...
Snöyra.
Till slut så syntes knappt Lucia. Hon blev en snöboll som rörde på sig.
Och nu till dagens bild. Finns inga ord att beskriva denna bilden... Fast kanske man kan säga att Gaija har också lärt sig att vara i luften.
Tusen, tusen tack för en helt underbar dag Helena! Först gläntan och sen soptippen. Dagen har haft blandade fröjder! =O) Bäst var Gläntan!
Zena trodde absolut att man skulle snömula taxar. Så då gjorde hon det. Ivrigt påhejjad av Gaija. Lite lustigt det där. Zena har stor respekt för liten tax ialla fall. För när Lucia sa ifrån då slutade hon hoppa på henne och hoppade bara på sidan om. Jag vet inte men det måste vara känguru i Zena? Hon kan liksom aldrig vara på marken.
Att en så liten tax kan hänga med två spring (och hopp) galna schäfrar är helt otroligt.
Att jaga eller jagas... Även liten tax kan springa fort.
Hon är inte så stor, men envis!
Collieöron.
Som vnaligt så är hon i lften. Det där lilla mörka suddiga snett bakom är liksom en Tax.
Vi sammlade ihop oss lite. Man måste ju få lite snygga bilder också.
Att ta en snygg bild på Lucia var omöjligt. Här skymdes hon av en schäfer och så hann hon fara iväg...
Helena blev av med sin vante. Dom var sig inte riktigt lik när hon fick tillbaka dom.
Andra vanten är tagen. Lucia vill också ha vante. Tur dom var röda. Annars hade vi aldrig hittat dom igen.
Gaija och Zena får veta att om dom inte lämnar tillbaka vantarna så kan dom själva bli ett par snygga vantar, eller tofflor.
Jag tror inte dom lyssnade så noga. För här jagas stackarn av vanttjuvar! Märk väl att Lucia syns inte på bild. Hon har snösimmat ur bild.
Helena planerar en motattack med snö. Vilket resulterade i att dom trodde hon skulle kasta sina stackars vantar varje gång hon kastade snö.
Alla schäfrar räcker ut tungan på tre! Ett... Två... Tre! (kolla noga!)
Mot finland... Och vidare...
Snöyra.
Till slut så syntes knappt Lucia. Hon blev en snöboll som rörde på sig.
Och nu till dagens bild. Finns inga ord att beskriva denna bilden... Fast kanske man kan säga att Gaija har också lärt sig att vara i luften.
Tusen, tusen tack för en helt underbar dag Helena! Först gläntan och sen soptippen. Dagen har haft blandade fröjder! =O) Bäst var Gläntan!
Vackra, vackra Zena!
I tisdags var det ett underbart väder. Jag, Amanda och hundarna for ut med släden. Amanda ville fara en längre sträcka så jag och Zena for hem före dom. Gaija och Amanda var för snabba för oss också. Vi (jag) hann då inte med! ;O)
Men vi fick en mysstund och jag fick några fina bilder på min lilla busfröken. Efter ett tag dök Amanda och Gaija upp med släden. Då blev det bus i snöhögen!
Snöhögar är toppen tycker Zena. Ju högre upp ju mer toppen är det!
Vilken utsikt!
Hmmm... Det är kanske någon man känner igen där borta?
Ohhhh! Ohhhh! Det är ju gaija och Amanda! Ser du matte! GAIJA OCH AMANDA KOOOOOMMER!!!
Matte säger stanna och vänta. Då väntar jag. Passar på att vara vacker medans jag väntar.
Nu! Nu närmar dom sig!
Tjoho Gaija! Mamma gav mig lov att springa till er ute på ängen!
Full fart som vanligt med gaija. Medan har gått av. Lite hårdkörning med Amanda resulterar i att grejjer flyger och far. Häftigt! (måste laga medan)
Gaija kan också spana uppe i det blå.
Amanda spanade in snöhögens koja. hehe.. Gjorde en rolig bild. Egentligen kan man inte krypa in i snökojan.
Och nu till lite tråkigheter... Zenas halvsyster Easy har fått somna in. Hon hade svårt missbildade höfter. Easys ägare hade tänkt göra en höftledsimplantat på henne. emn dom hann aldrig till operationsdagen. Lilla Easy fick för ont och beslutet togs att hon skulle få slippa ifrån.
Carina med familj. Vi tänker på er och sörjer med er. Men Easy har det bra nu. Ni tog rätt beslut. Även om det var tungt. easy var en liten buse precis som Exzena. Så jag kan tänka mig att hon förgylde erat liv med mycket glädje och glada skratt. Värna erat minne över henne. *tröstkramar*
Men vi fick en mysstund och jag fick några fina bilder på min lilla busfröken. Efter ett tag dök Amanda och Gaija upp med släden. Då blev det bus i snöhögen!
Snöhögar är toppen tycker Zena. Ju högre upp ju mer toppen är det!
Vilken utsikt!
Hmmm... Det är kanske någon man känner igen där borta?
Ohhhh! Ohhhh! Det är ju gaija och Amanda! Ser du matte! GAIJA OCH AMANDA KOOOOOMMER!!!
Matte säger stanna och vänta. Då väntar jag. Passar på att vara vacker medans jag väntar.
Nu! Nu närmar dom sig!
Tjoho Gaija! Mamma gav mig lov att springa till er ute på ängen!
Full fart som vanligt med gaija. Medan har gått av. Lite hårdkörning med Amanda resulterar i att grejjer flyger och far. Häftigt! (måste laga medan)
Gaija kan också spana uppe i det blå.
Amanda spanade in snöhögens koja. hehe.. Gjorde en rolig bild. Egentligen kan man inte krypa in i snökojan.
Och nu till lite tråkigheter... Zenas halvsyster Easy har fått somna in. Hon hade svårt missbildade höfter. Easys ägare hade tänkt göra en höftledsimplantat på henne. emn dom hann aldrig till operationsdagen. Lilla Easy fick för ont och beslutet togs att hon skulle få slippa ifrån.
Carina med familj. Vi tänker på er och sörjer med er. Men Easy har det bra nu. Ni tog rätt beslut. Även om det var tungt. easy var en liten buse precis som Exzena. Så jag kan tänka mig att hon förgylde erat liv med mycket glädje och glada skratt. Värna erat minne över henne. *tröstkramar*
Galna bilder...
Zena är en rolig tjej. Hon har sina sätt att sova, busa, gosa och bli skött på. Här kommer lite bilder på hur hon kan hålla på.
Sover djupt med avslappnade läppar.
Nos mot nos... Tyvärr han dom vakna av ljudet från kameran.
Tydligen en sovställning Zena ärvt från sin mamma. Alltså mamma Zmilla. Inte jag. så där ligger vål inte jag och sover heller!
Faktiskt... Dom kampar! Tala om slöa schäfrar?
När Zena tröttnat på att vara slö (hon tröttnar alltid först) så drar hon omkring Gaija som ligger kvar på sidan. Ser lite underligt ut...
Gissa om jag harä gratis underhållning här hemma? Promenaderna innehåller minst lika mycket knasigheter. Jag har ALDRIG tråkigt med dessa två underbara brudar!
Sover djupt med avslappnade läppar.
Nos mot nos... Tyvärr han dom vakna av ljudet från kameran.
Tydligen en sovställning Zena ärvt från sin mamma. Alltså mamma Zmilla. Inte jag. så där ligger vål inte jag och sover heller!
Faktiskt... Dom kampar! Tala om slöa schäfrar?
När Zena tröttnat på att vara slö (hon tröttnar alltid först) så drar hon omkring Gaija som ligger kvar på sidan. Ser lite underligt ut...
Gissa om jag harä gratis underhållning här hemma? Promenaderna innehåller minst lika mycket knasigheter. Jag har ALDRIG tråkigt med dessa två underbara brudar!
Ensam hemma!
Vi har aldrig tränar några av våra hundar att bli lämnade ensamma hemma. Av någon anledning så fanns det inte i min värd att träna en hund så med mina två första hundar. Dels så var dom ytterst sällan hemma och med min första hund Collien Nicke så var min mamma hemmafru. Så hon var alltid hemma förutom då vi for och handlade. Men då tog hon ju med sig Nicke i bilen eller så hann vi hem från skolan innan hon for någonstans.
Med min andra hund, blandrasen Samira så var hon nästan nio månader när vi fick hem henne Då hade dom redan tränat henne att vara hemma. Men hon skällde och bet sönder saker sa dom. Det underliga var att hon inte gjorde det när vi hade henne. Förutom en sko då. Hon bet av ett kardborreband på Amandas sko... Dessutom hade hon den delikata iden att tömma vattenskålen. emn det kom några månader senare då hon hittade en groda i hennes vattenskål då vi var ute och tälatade med henne på en ö. Skulle vi vara borta längre stunder så var hon hos min mamma.
Med Lona så var först Stefan hemma rätt mycket då han hade självstudier. Själv jobbade ajg skift och så hade vi mamma som som vanligt ställde upp som hundvakt. Underbara mamma!
Med Gaija så var ajg ju sjukskriven första tiden och sen gick det över till sjukersättning. Så jag var ju jämt hemma med henne. Samma nu med Zena. JAg är alltid hemma och när jag inte är det så följer antingen hon och Gaija med eller så får hon vara hos min mamma.
Igår kväll belv debuten för Zena att vara ensam. Jag var hos Helena och gjorde lite av varje, barnen var antingen med mig eller hos mormor och Stefan och Johan skulle basta. Så först tog dom ut hundarna på en prommis för att sedan löga sig.
Det enda som märktes var att hudnarna var lite extra glada över att grabbarna kom hem. Annars så hade dom sovit hela nästan två timmar. Inget var rört. Lungt och sitlla.
Min filosofi är att när valpen blir lite äldre (kring ett halvår) så blir den så pass trygg och förståndig att den klarar av att vara hemma utan någon som helst tillvänjning. Hunden vet instinktivt att dennes plats är hemma och att den är så pass trygg hemma att den kan koppla av utan att ställa till med ngt ofog. En liten valp som måste lämnas ensam är egentligen för liten för att halärt sig något om hemmets trygga vrå. Så den blir olycklig när den lämnas ensam. Tyvärr är det ju så att många inte har den fördelen att i ett halvår kunna vara med sin hund dygnet runt. Man måste av olika skäl lämna den ensam. Arbete, studier osv gör att man tvingas träna valpen att var ensam. Vissa individer klarar det galant medans andra individer skulle ha mått bäst av att få ha någon trygg hos sig tills den blivit så pass stor att den klarar sig själv någon timme utan att känna sig besvärad.
Så nu kan jag medela alla att Zena har blivit en stor och trygg tjej i hemmets lugna vrå! =O)
I kväll ska Zena få följa med till ridhuset. Vi ska jobba lite med linförighet och positioner samt inkallning och att ligga stabilt. Anledningen till att hon följer med i kväll är att jag vill ha det lite lugnare med henne när vi tränar. Halva ridhusgänget kommer inte då de är borta på utställning i Jokkmokk. Så jag håller tummarna för er! =O) Jag tror absolut att det ska gå bra! Många fina rosetter räknar ajg med att ni får. =O)
Sen så ska Gaija tävla nästa helg och jag komemr inte att hinna träna så värst mycket inför tävlingen. så jag delar upp träningen till en timme i kväll för Gaija och en timme på grans med Gaija. Det blir mer intensivt och bättre träning då.
Det är härligt att ha tre timmars ridhusträning som jag kan disponera hur ajg vill själv. =O)
Ha det gott alla och ni från ridhusträningen som läser det hrä ska ha entrevlig kväll med mig eller i Jokkmokk med alla priser och rosetter. =O)
Med min andra hund, blandrasen Samira så var hon nästan nio månader när vi fick hem henne Då hade dom redan tränat henne att vara hemma. Men hon skällde och bet sönder saker sa dom. Det underliga var att hon inte gjorde det när vi hade henne. Förutom en sko då. Hon bet av ett kardborreband på Amandas sko... Dessutom hade hon den delikata iden att tömma vattenskålen. emn det kom några månader senare då hon hittade en groda i hennes vattenskål då vi var ute och tälatade med henne på en ö. Skulle vi vara borta längre stunder så var hon hos min mamma.
Med Lona så var först Stefan hemma rätt mycket då han hade självstudier. Själv jobbade ajg skift och så hade vi mamma som som vanligt ställde upp som hundvakt. Underbara mamma!
Med Gaija så var ajg ju sjukskriven första tiden och sen gick det över till sjukersättning. Så jag var ju jämt hemma med henne. Samma nu med Zena. JAg är alltid hemma och när jag inte är det så följer antingen hon och Gaija med eller så får hon vara hos min mamma.
Igår kväll belv debuten för Zena att vara ensam. Jag var hos Helena och gjorde lite av varje, barnen var antingen med mig eller hos mormor och Stefan och Johan skulle basta. Så först tog dom ut hundarna på en prommis för att sedan löga sig.
Det enda som märktes var att hudnarna var lite extra glada över att grabbarna kom hem. Annars så hade dom sovit hela nästan två timmar. Inget var rört. Lungt och sitlla.
Min filosofi är att när valpen blir lite äldre (kring ett halvår) så blir den så pass trygg och förståndig att den klarar av att vara hemma utan någon som helst tillvänjning. Hunden vet instinktivt att dennes plats är hemma och att den är så pass trygg hemma att den kan koppla av utan att ställa till med ngt ofog. En liten valp som måste lämnas ensam är egentligen för liten för att halärt sig något om hemmets trygga vrå. Så den blir olycklig när den lämnas ensam. Tyvärr är det ju så att många inte har den fördelen att i ett halvår kunna vara med sin hund dygnet runt. Man måste av olika skäl lämna den ensam. Arbete, studier osv gör att man tvingas träna valpen att var ensam. Vissa individer klarar det galant medans andra individer skulle ha mått bäst av att få ha någon trygg hos sig tills den blivit så pass stor att den klarar sig själv någon timme utan att känna sig besvärad.
Så nu kan jag medela alla att Zena har blivit en stor och trygg tjej i hemmets lugna vrå! =O)
I kväll ska Zena få följa med till ridhuset. Vi ska jobba lite med linförighet och positioner samt inkallning och att ligga stabilt. Anledningen till att hon följer med i kväll är att jag vill ha det lite lugnare med henne när vi tränar. Halva ridhusgänget kommer inte då de är borta på utställning i Jokkmokk. Så jag håller tummarna för er! =O) Jag tror absolut att det ska gå bra! Många fina rosetter räknar ajg med att ni får. =O)
Sen så ska Gaija tävla nästa helg och jag komemr inte att hinna träna så värst mycket inför tävlingen. så jag delar upp träningen till en timme i kväll för Gaija och en timme på grans med Gaija. Det blir mer intensivt och bättre träning då.
Det är härligt att ha tre timmars ridhusträning som jag kan disponera hur ajg vill själv. =O)
Ha det gott alla och ni från ridhusträningen som läser det hrä ska ha entrevlig kväll med mig eller i Jokkmokk med alla priser och rosetter. =O)
Nu kör vi!
Nu har vi börjat med lite mer allvar när det gäller träning.
Så här långt har vi kommit nu närhon är sex månader:
Lös: Hon kan vara lös i alla möjliga situationer. hon kommer direkt på inkallning. Däremot så skäller hon och vill gärna fara till andra hundar om hon har chansen. Därför jobbar jag mycket nu med att ha henne lös och att hon ska för varje ställe där jag inte har fri sikt sitta och vänta tills jag sett att läget är ok. Jag ligger ett steg för henne hela tiden.
Hon tar gärna kontakt med mig och det belönas!
Inkallning: Hon kommer som en skållad råtta! Ibland kan hon driva iväg i dagdrömmerier. emn då ser ajg till att hon vaknar upp och då är hon snabb på att komma. Finns det andra hundar i närheten kommer hon ialla flal.
Fot: Hon kan numera sätta sig snyggt och rakt (vi har fixat till det i kväll!) och tar kontakt. Vi kan även gå ett par steg med bibehållen kontakt. Nu blir det att träna vändningar.
Ligg: Funkar super! Snabb och lyhörd!
Sitt: Tråååkigt! Kanske för att barnen tjatar på henne ibland? Jag kommer att få jobba lite så att det blir skoj igen.
Kom: Kom är ju ett kommando med väldigt lite krav. Kom betyder att hon ska komma till mig och ta kontakt. Sen kan hon springa fritt igen. Hon behöver itne sitta fot elelr ngt utan bara komma fram til mig. Det ahr hon kunnat sedan hon kom hem till oss.
Stanna: kommandot ahr tränats in innan hon får gå lös, gå över vägen osv. Nu börjar jag jobba med att lämmna henne sittandes eller liggandes. Korta avstånd. det funkar oftast! När det inte funkar så är det en viss reststicka som förstör. Hon heter Gaija! ;O)
Det känns som att vi börjar komma en bit på väg. Zena är en rolig hund att jobba med.Hon fattar fort och avskyr att bli tjatad på! Hon ställer både mindre och högre krav på mig som förare än vad Gaija gjort. Mycket är att dom har så olika personligheter.
Zena är snabb på att uppfatta vad ajg vill att hon ska göra. Hon gör det noga och tycker det r skoj att lära. Hon kommer också ihåg det hon lärt sig.
Och för att ni ska få ngt att njuta av så kommer det lite bilder på en solig dag vid Ringiusviken. =O)
Lilla Zena väntar på att Gaija ska fixa pinnar åt henne.
Det är olidligt spännande och till slut måste man stå ordentligt med alla fyra tassarna i marken. Snart kommer pinnen!
Zena har tjuvat en bit pinne från Gaija. Sen blir det att tokrusa till mig och visa upp bytet.
Hörru Gaija! Vänta på mig! det rä ju en läskig bro här!
Bäst att kolla vad som finns under... Hallå i hålet!
Hmmm.. Första gången var läskig. Andra gången var inte lika läskig.
Ännu en gång med tolkrus! Denna gång utan pinne. Det rä roligt att komma till mamma!
Kvinnokamp.
Så här långt har vi kommit nu närhon är sex månader:
Lös: Hon kan vara lös i alla möjliga situationer. hon kommer direkt på inkallning. Däremot så skäller hon och vill gärna fara till andra hundar om hon har chansen. Därför jobbar jag mycket nu med att ha henne lös och att hon ska för varje ställe där jag inte har fri sikt sitta och vänta tills jag sett att läget är ok. Jag ligger ett steg för henne hela tiden.
Hon tar gärna kontakt med mig och det belönas!
Inkallning: Hon kommer som en skållad råtta! Ibland kan hon driva iväg i dagdrömmerier. emn då ser ajg till att hon vaknar upp och då är hon snabb på att komma. Finns det andra hundar i närheten kommer hon ialla flal.
Fot: Hon kan numera sätta sig snyggt och rakt (vi har fixat till det i kväll!) och tar kontakt. Vi kan även gå ett par steg med bibehållen kontakt. Nu blir det att träna vändningar.
Ligg: Funkar super! Snabb och lyhörd!
Sitt: Tråååkigt! Kanske för att barnen tjatar på henne ibland? Jag kommer att få jobba lite så att det blir skoj igen.
Kom: Kom är ju ett kommando med väldigt lite krav. Kom betyder att hon ska komma till mig och ta kontakt. Sen kan hon springa fritt igen. Hon behöver itne sitta fot elelr ngt utan bara komma fram til mig. Det ahr hon kunnat sedan hon kom hem till oss.
Stanna: kommandot ahr tränats in innan hon får gå lös, gå över vägen osv. Nu börjar jag jobba med att lämmna henne sittandes eller liggandes. Korta avstånd. det funkar oftast! När det inte funkar så är det en viss reststicka som förstör. Hon heter Gaija! ;O)
Det känns som att vi börjar komma en bit på väg. Zena är en rolig hund att jobba med.Hon fattar fort och avskyr att bli tjatad på! Hon ställer både mindre och högre krav på mig som förare än vad Gaija gjort. Mycket är att dom har så olika personligheter.
Zena är snabb på att uppfatta vad ajg vill att hon ska göra. Hon gör det noga och tycker det r skoj att lära. Hon kommer också ihåg det hon lärt sig.
Och för att ni ska få ngt att njuta av så kommer det lite bilder på en solig dag vid Ringiusviken. =O)
Lilla Zena väntar på att Gaija ska fixa pinnar åt henne.
Det är olidligt spännande och till slut måste man stå ordentligt med alla fyra tassarna i marken. Snart kommer pinnen!
Zena har tjuvat en bit pinne från Gaija. Sen blir det att tokrusa till mig och visa upp bytet.
Hörru Gaija! Vänta på mig! det rä ju en läskig bro här!
Bäst att kolla vad som finns under... Hallå i hålet!
Hmmm.. Första gången var läskig. Andra gången var inte lika läskig.
Ännu en gång med tolkrus! Denna gång utan pinne. Det rä roligt att komma till mamma!
Kvinnokamp.
Äntligen bilder!
| Nu när jag äntligen fått min kamera lagad så är kabeln för att föra över bilderna till datorn borta! Som jag har sökt... Överallt! Utom i emelies säng. Där låg den så snällt och bara väntade på att bli upphittad! Så nu kära vänner... nu kommer bilder! Håll till godo. Jag och Sofie drog iväg till Gläntan en förmiddag. Solen lyste mellan molnen och det blåste som bara den! Och kallt var det. Men några bilder hann vi få och hudnarna njöt av att få busa. Bilderna är tagna innan vi fick mer snö. Alla på Gaija!  Solen! Inte varje dag man får se den?! Tala om vackert. För er som bor längre söder ut så kommer sig solen inte mycket högre upp här i Piteå i början på Januari. Vi är glada över den lilla sol vi får!  Lite avis är man ju på Luddes päls när man står där ute i snålblåsten!  Kom och ta min pinne då! Gaija uppmanar till bus!  Åhhhh! nu kommer dom och tar mig!  Zena har svårt för att hålla sina ben på marken. Helst ska alla fyra vara i luften samtidigt.  Ha! Nu är det JAG som har pinnen!  Huvudstudie på Zena. Med pinnen i munnen så klart!  Zena jagar Ludde med sin pinne i munnen. Ska det inte vara tvärt om?  Gaija tycker att hon har roligt när Ludde är barnvakt. Då kan man busa hur mycket som helst med sin pinne utan att hon försöker sno den.  Havet är öppet! Början påJanuari och havet har inte fått sin vinterskrud ännu. Dagen innan blåste det in mot stranden så isen har bygg upp en vall mot havet. Innanför vallen så ligger det issörja och flyter. Man går inte långt ut på isen när det ser ut så här! Rena rama dödsfällan!  Gaija njuuuter i vinden. Inte jag.. Jag frös!  För någon dag sedan fick vi mer snö. Så jag tog med mig kameran för att få lite rina vinterbilder. Och det fick jag! Här springer Gaija och Zena med samma pinne i munnen. Sida vid sida som de "systrar" de är!  Uppe på stora stenen. Just denna sten är välbesöt av Zena. hon gillar den skarpt! "Det är min sten". Tycks hon säga.  Gaija på samma sten. Hon har snö på nosen och hon påstår att hon hittade stenen före Zena. Hon är ju äldre.  Visst har hon blivit stor min lilltjej. Snart är hon sex månader. emn hon är betydligt mindre än Gaija. En rätt lagom tjej. Hon växer väldigt lagomt och är stabil i kroppen. På bilden ligger hon och väntar på att Gaija ska komma så hon kan springa efter henne.  Naturens egna vintervalv.  Pappas lilltjej! En liten busstund är rätt mysigt på kvällen efter en lång dag ute i snön. Orken är det inte heller ngt fel på!  |
Rapport för första gången!
| Idag bestämde jag och Stefan oss för att testa Zena och se hur hon funkar i skogen. Så vi testade rapport. gjorde det enkelt med korta sträckor och massor med berömm. DENNA HUND ÄR UNDERBAR! Hon fattade galoppen direkt bokstavligt talat! Stefan berättade att så fort hon sprungit förbi förra stationen så började hon jobba intensivt med nosen. Kan det bli bättre? Och hon tyckte det var hur kul som helst! Jag som alltid tyckt att gaija varit lätt att jobba med håller på att bli sliskigt bortskämd! Allt jag testar med denna hund funkar. Och hon fattar otroligt snabbt vad hon ska göra. Nu i kväll så har vi varit på ridhuset i Högsböle. Där jobbade jag med kontakten och fot. Hon hittar min vänstra sida nu och sätter sig bredvid mig. Så vi har kommit en bit på väg. Hon har inte heller rensat ridhuset på hästskit. Det har jag satt stopp för. Vill inte plocka hästskit på min tomt i morgon. ;O) JAg testade en inkallning också och det funkade fint. Hon har fått vara med Stefan då jag tränat gaija och då ville hon vara med. Så hon pep... Men hon satt fint och skrek inte eller kastade sig i kopplet. =O) Sen testade vi budföring. Så lätt det var då mot för rapporten? Hahah! Hon sprang mellan oss som en liten fartdåre och tyckte vi hade en toppenkul lek! Nästa gång ska jag jobba lite med bitalek. hon behöver få jobba lite med det känns det som. Det ska bli skoj. I morgon blir det ridhuset på grans. Då ska jag jobba ännu mer med kontakt och massor emd bus och lek. Vi behöver det. Sens ka hon få kolla in alla andra hudnar också. Hon har börjat vänja sig vid andra hudnar som finns nära henne. Men hon behöver mer träning. Idag sprang hon fram till en dobbis och det var läskigt. Jag tror hon ångrade sig halvvägs men var tvungen att moppsa upp sig ändå. =O) Tjilligt åt henne! Nu har jag en supernöjd liten brud vid mina fötter och jag är så nöjd över både henne och Gaija! Tänk att man kan få två högsta vinster efter varandra??? =O) |
Jag har helt glömt! (och en bekännelse)
Jag har helt glömt bort att berätta om det fina IPO spåret Exzena gjorde förra veckan!
tanken var itne att det skulle utföras som värsta IPO spåret. Utan ett nybörjarspår. Så jag la en bananliknande spår med vinden i ryggen. På tre ställen la jag ut lite godis som belöning (små högar var det faktiskt). Sen tog vi oss en prommis på ca en halvtimme till fyrtio minuter. När vi kom tillbaka så gick jag mot spåret och lät Zena ta upp spåret. Jag ville först och främst se om hon skulle ta ett bakspår eller spåra i spårriktiningen.
Zena tog spårriktningen och var en duktig tjej! =O) Men fort gick det inte! Hon MÅSTE spåra i VARJE fotsteg! Nosen var i backen hela tiden men hon for sicksack mellan fotspåren. Såg lite roligt ut... Eftersom att det fanns lite snö så fanns det ställen på ängen där mina fotspår fanns. en gång stannade hon opp och lyssnade. En hund skällde. men jag tog ett halvt steg (eller jag började röra på mig liiite) så var hon igång igen. Hon tyckte det ar festligt att hitta godis i spåret. Jag tror nog hon var nöjd även utan godis. Så nästa gång blir det ett roligt föremål i slutet istället.
Idag skrev ajg om spåret på gaijas blogg. I vild förtvivlan med att hinna skriva innan uppkopplingen försvann. Då skrev jag att jag hade tänkt lägga spår nu när det regnar så fint. All snö i skogen var ju liksomborta. Efter jag skrev det så började det att snöa...
Så nu går mina planer om ännu ett spår om intet. Nåja. Zena hittar egna spår efter den här spårturen.. Hudnar och katter och till och med Amanda har hon spåret. Hon la sig som en rem i kopplet då vi skulle morgonkissa och bajsa. barnen hade gått till skolan. Amanda går alltid en speciell väg och i dag råkade jag gå just där. Så nu fickhon för sig att spåra upp henne. OCh jag slår vad om att hon hade gjort det! Hon är förbenat uthållig den här damen! Envis!
Det är gott gry i tjejen även om postlådor och konstiga stenar i skogen är just nu livsfarliga...
Jag har en bekännelse också... *rodnar*
Jag har aldrig borstat Zena!!!!
Hon fäller ju liksom inget... OCh hon är fin i pälsen. Samma sak emd gaija. Henne borstar jag som bara när hon fäller. Inte annars. Nu i dag fick Amanda äran att borsta henne. man skulle ju tro att hudnen som aldrig sett en borst skulle tycka att det var konstigt! Nä! det är en kligrej! Det är SUPERSKÖNT att bli borstad!
Zena är så pass mycket hanterad som pytteliten valp av sin underbara uppfödare så allt man gör med henne på henne är tydligen sköööönt!
När man klipper klorna så ligger hon på rygg och gapar med en leksak i munnen. nu sist var det Herr spindel. den är lite knottrig och obehaglig. Men just den skulle hon ha. Så just när man klipper ligger hon blick stilla... För att sedan vifta glatt på svansen, tugga på Herr spindel och se glad ut. När man tar nästa tass så ligger hon blick stilla och gapar. Knasiga hund!
Är det fint väder i morgons å ska min kompis kameran med ut och fota min vackra tjej. Gaija lär hänga med på ett antal kort hon med. Hur stor tur kan man ha egentligen att få så pass fina hudnar? Och två stycken samtidigt? Jag bara undrar...
Godishuset har öppnat!
Både i lördags och söndags så var Zena i himmelriket. Vi har nämligen varit i ridhuset och tränat. I lördags blev det mest miljöträning. Hon fick gå runt och undersöka ridhuset (och äta bajs). sen jobbade jag lite med kontakten och med fotpositionen. den börjar komma nu lite... Kul! Sen åt Zena mera bajs. Jag lät Zena komma in i ridhuset två ggr (utan gaija) och andra gången var hon mer stimulerad av att vara med mig än skälla och boffa åt andra hundar. Men hon fortsatte äta.. bajs.
På söndagen var det en tur tillgrans som gällde. Där fanns bara vi och linda med Cuta. rätt bra egentligen. för nu var Zena ännu mer koncentrerad av... att äta bajs.
Hon var även mer taggad av att jobba med mig. och det verkar som att vi också ska få kul ihop. Bara hon slutar äta bajs.
Zena tillängnade måndagen till att skita som en häst. Bokstavligen! ;O)
På söndagen var det en tur tillgrans som gällde. Där fanns bara vi och linda med Cuta. rätt bra egentligen. för nu var Zena ännu mer koncentrerad av... att äta bajs.
Hon var även mer taggad av att jobba med mig. och det verkar som att vi också ska få kul ihop. Bara hon slutar äta bajs.
Zena tillängnade måndagen till att skita som en häst. Bokstavligen! ;O)
Gott nytt år!
| Gott nytt år alla Zenasbloggläsare! ett nytt och mycket spännande år ligger framför oss! Ett år då vi ska lära känna varandra och njuta av varandra och framför allt lära oss nya saker tillsammans! Det ska verkligen bli roligt! Varje dag lär jag känna lilla Zena lite mer... Hon börjar ju bli en riktigt stor flicka om än ngt mindre än sin syster Exza. Hon lär bli lite lägre än gaija. Men det är bra. liten och kompakt blir hon! Därmed inte sagt att hon är en liten hund. Hon är en hund med stt stort och gott hjärta! Otroligt glad och snäll och hängiven sin familj och alla våra bekanta. Hon är lättlärd och tycker om att lära nya saker. sen så kommer hon ihåg allt det nya också. Hon är också extremt vänlig och gör mycket sällan olovliga saker. Idag, på nyårsafton, så har vi varit ute på prommis då folk har smällt sina smällare. Det var inte meningen att vi skulle vara ute vid en tidpunkt då folk smäller. Jag trodde dom flesta skulle vara inne och äta vid femsnåret... emn icke! folk måste bara smälla sina smällare! Gaija är inte alls brydd av smällare utan tar det med ro. De smällare som har en massa färger och sånt tittar hon gärna på. hon tycker nog att det är vackert. =O) Zena bryr sig inte heller om dom. Hon kan också titta på dom. men hon vill hellre förpesta tillvaron för Gaija med att sno åt sig hennes pinnar. En gång reagerade hon på en smällare.Hon var djupt inne i en god luckt och plötsligt så smällde det till ordentligt ni närheten av oss1 Själv hoppade jag till. Zena vaknade upp ur sitt luktrus och ryggade tillbaka. Sen sneglade hon på mig och på gaija och sen fortsatte hon att gå... Det var inget mer. Jag tittade aldrig direkt på henne och fortsatte bara att prata med Emelie som följde med. Nästa smäll reagerade hon inte ens... Så jg tror nog att det är lungt för hennes del. Just nu så låter det en hel massa men hon sover gott. Hon går ut och kissar då och då och då bryr hon sig inte heller. Skönt! Nåja. Det nya året kommer främst att bestå av inlärning av lydnaden. Den här gången kommer jag att jobba lite annrolunda motför vad jag gjort med Gaija. Främst emd tanke på att Zena har ett mycket gott minne och att jag måste se till att göra ett minimum med fel. Jag komemr även att jobba mycket med spår och uppletande. Målet är att vi ska komma oss ut på tävlingsbanorna i sommar. vi får väl se hur det går. Just nu har vi mest bara lekt och under lek lärt in nya saker. Men kraven komemr sakta men säkert att höjas allt eftersom hon är mogen. Hon är ju en härlig liten tjej och jag är säker på att vi kommer att få många underbara och roliga timmar framför oss. ett riktigt roligt år står framför vår dörr! Det hoppas jag verkligen på! Så nu önskar jag alla er läsare av Zenas blogg ett riktigt gott nytt år och att även ni får ett spännande år av nya utmaningar! =O) |
Så var julen slut för i år.
Men vilken härlig jul vi haft! Så superskönt och trevligt! Och massor gott att äta och klappar har man fått. Gaija har fått en hel del att mumsa på! Hon hälsar alla som gett henne allt det gottiga. Tyvärr så försvann allt så fort... Jag hann inte vara med så var allt borta!
Så här ser en nöjd julhund ut:
Jultomte med konstig mage signalerar att det är fritt fram för hundar att hämta sina paket. =O)
I väntan på paket...
Tomtenissan måste få sig en puss. I år var tomtenissan utklädd till hemvärnssoldat. Zena spanar in tomtens skägg. Sitter den fast? nähä... Synd att det inte också hamnade på bild.
Julens färskingar (första julen):
Lilla Max och lilla Zena. Båda var helt nöjda med alla julklappar och njöt av all uppmärksamhet man kunde få. det var ju många som ville bry sig.
Lilla Max är världens goaste kille! Han fick dessutom mest julklappar. Kan det bero på att han varit så snäll? Han är alltid glad den här lilla killen. Helt underbar! bara fyra månader och han är sååå duktig. vad månde bliva av honom? Hundförare kanske? ;o)
Lilla Zena skötte sig också utmärkt. Inget kiss på golvet och inga tuggade julklappar. Alltså denna lilla tjej biter på inget som inte tillhör henne! Där påminner hon verkligen mycket om Gaija. Hon var lika dan! Kanske det beror på att dom har leksaker som dom tycker om och att dom har alltid ngt dom kan tugga på? Man kan liksom slappna av med dessa hundar. Och då blir också hundarna lugnare. Lilla Max var ju en ny familjemedlem som blev nosad på. Han luktade verkligen spännande och gaija fick sin vana trogen stooora ögon och började drägla. Något hon alltid gör när hon träffar på bebisar. Vare sig dom är av hundsläkte eller människosläkte.
Zena uppförde sig också exemplariskt och nosade snällt på bebisen. Men sen var det något annat som blev intressant och då var hon tvungen att hänga på...
Vi har även hunnit träna lite i kväll. Jag tog Zena på en kort prommis och under den tidenb så jobbade ajg med en snörboll och att hon skulle komma in till mig med den. Sen var det ett par steg bredvid mig som gällde och så iväg med bollen! skitkul tyuckte Zena som var superduktig på att komma in med bollen. I och för sig inte på en gång. hon var tvungen att springa av lycka först lite. Precis som Gaija alltid gör... =O) Men för mig är det ett bevis på att hunden har roligt. Jag behöver ju inte ens be att hunden ska komma tillbaka. Hon kommer ju frivilligt ialla fall.
Sen så jobbade vi med att hon skulle sitta vid min vänstra sida. hon vill fortfarande sitta mitt emot min vänstra sida med huvudet mot mitt vänstra framben... Ehhh..: ajg tror inte att domarna accepterar det. Så ajg vrider mig så jag står bredvid henne och så belönar ajg. Att locka in henne vid sidan går inte. hon vrider sig utåt ialla fall. OCh tvinga henne är inte heller ngt att rekomendera. Då skiter vi i allt säger hon. Det blir absolut en utmaning att jobba med Zena. Hon har mycket egen vilja men är ändå otroligt uppmärksam på mig som förare. Vi har otroligt bra kontakt och jag får alltid ögonkontakt. Förmodligen mycket tack vare att ajg jobbar just med ögonkontakt.
En mycket härlig liten tjej med massor av posetiv utstrålning och glädje!!
God jul!
God jul alla som är inne och läser på Exzenas blogg!
Vi kommer att fira jul här hemma med nära och kära. Hela dagen har gått åt till att stöka inför julen. Vi har haft det jättemysigt! Jag och Amanda har till och med hunnit baka supergoda Napolenhattar! All smörgåsmat är uppskuren. Den supergoda gravade laxen från en av mina allra bästa kompisars fiskaffär Fiskhörnan är filead. Javisst! Jag äter inte fisk. men ajg är bra på att filea! ;O) Skinkan är klar och äggen kokade. Vissa ägg är också skalade. Salladen är i stort sett klar förutom att salladsbladen ska ner. Så det mesta är förberett. Slkönt! Jag kan ta det rätt lungt i morgon och må bra. =O) Hurra!
Så i morgon kommer vi att äta allt vad julens matord kan tänkas duka upp, det ska bara bli så gott! Och hundarna ska få massor med julklappar! Både Marianne och Thomas och Johan har gett dom var sin julklapp. Så goa dom är! Jag är säker på att Gaija och Zena blir överlyckliga! Marianne och Thomas var förbi här i går och fick lite julfika. Zena blir alltid så överlycklig när dom kommer. Hon kör med stora pusskalaset och vill gärna sitta i knäet. Lite svårt då hon börjar vara rätt stor. Sen går hon ifrån en stund och vilar sig och så är hon där igen för stora pusskalaset igen! Både Marianne och Thomas är skära om kinderna och ser nybadade ut!
Sen så vill jag tacka alla som skickat julkort (snigelmail). Ni har ju så underbara hundar! Tusen tack! Speciellt någon som heter Åsa som skickat mig ett julkort... Hon hoppas på att mitt nya år ska bli lite lugnare. Jag känner bara en Åsa och med den tanken så är hon guld värd! Tack vännen!
Och så vill jag tacka er som tänkt på oss och skickat e-mail. =O) Ni är också supergulliga! Ingen nämd och ingen glömd. =O) Jag har prioriterat bort allt som heter julkort på grund av att jag dels är så vimsig och glömsk och sen för att jag blir jättestressad av det. Och jag får inte stressa med mitt höga blodtryck för läkaren.
Så nu till sist vill jag önska er alla julefrid och ta det lungt i trafiken alla ni som ska köra bil. Det är halkigt. Kom hellre försent än inte alls!
Äntligen har jag fått tillbaka min älskade kamera från lagningen. Precis lagomt till jul! Så nu kan ajg i lugn och ro ta kort. det är så härligt! Den andra kameran var bra. men MIN kamera är bäst! ;O)
Så här kommer lite färska bilder taget med min älsklingskamera.
Samätning. Gaija och Zena vet vems som är vems sida. Man rör inte den andras matskål! Eller Xena försöker att röra... När vi inte ser. ;O)
Zena börjar vara rätt stor nu. Och ibland har vi svårt att se vem som är vem. Ansiktet och höjden är det enda som skiljer dom åt. Ananrs så är dom rent otroligt lika varandra bakifrån. ;O)
Nybadad Zena. Hon luktar gott av gulsåpan. Mums! Hon är mjuk och fluffrig också... OCh bara så sööööt! Och pömsig.
Kompisarna. Bästisarna. Systrarna.
Zena tänker: En KATT! Busdags!
Gaija önskar alla en od jul. Hon hoppas på att nästa år så ska hennes prispokalshylla vara ännu fullare. Hehe... Hon börjar bli mallig tjejen.
Nät måste man ju göra när man väntar på tomten... Busa!
Vi kommer att fira jul här hemma med nära och kära. Hela dagen har gått åt till att stöka inför julen. Vi har haft det jättemysigt! Jag och Amanda har till och med hunnit baka supergoda Napolenhattar! All smörgåsmat är uppskuren. Den supergoda gravade laxen från en av mina allra bästa kompisars fiskaffär Fiskhörnan är filead. Javisst! Jag äter inte fisk. men ajg är bra på att filea! ;O) Skinkan är klar och äggen kokade. Vissa ägg är också skalade. Salladen är i stort sett klar förutom att salladsbladen ska ner. Så det mesta är förberett. Slkönt! Jag kan ta det rätt lungt i morgon och må bra. =O) Hurra!
Så i morgon kommer vi att äta allt vad julens matord kan tänkas duka upp, det ska bara bli så gott! Och hundarna ska få massor med julklappar! Både Marianne och Thomas och Johan har gett dom var sin julklapp. Så goa dom är! Jag är säker på att Gaija och Zena blir överlyckliga! Marianne och Thomas var förbi här i går och fick lite julfika. Zena blir alltid så överlycklig när dom kommer. Hon kör med stora pusskalaset och vill gärna sitta i knäet. Lite svårt då hon börjar vara rätt stor. Sen går hon ifrån en stund och vilar sig och så är hon där igen för stora pusskalaset igen! Både Marianne och Thomas är skära om kinderna och ser nybadade ut!
Sen så vill jag tacka alla som skickat julkort (snigelmail). Ni har ju så underbara hundar! Tusen tack! Speciellt någon som heter Åsa som skickat mig ett julkort... Hon hoppas på att mitt nya år ska bli lite lugnare. Jag känner bara en Åsa och med den tanken så är hon guld värd! Tack vännen!
Och så vill jag tacka er som tänkt på oss och skickat e-mail. =O) Ni är också supergulliga! Ingen nämd och ingen glömd. =O) Jag har prioriterat bort allt som heter julkort på grund av att jag dels är så vimsig och glömsk och sen för att jag blir jättestressad av det. Och jag får inte stressa med mitt höga blodtryck för läkaren.
Så nu till sist vill jag önska er alla julefrid och ta det lungt i trafiken alla ni som ska köra bil. Det är halkigt. Kom hellre försent än inte alls!
Äntligen har jag fått tillbaka min älskade kamera från lagningen. Precis lagomt till jul! Så nu kan ajg i lugn och ro ta kort. det är så härligt! Den andra kameran var bra. men MIN kamera är bäst! ;O)
Så här kommer lite färska bilder taget med min älsklingskamera.
Samätning. Gaija och Zena vet vems som är vems sida. Man rör inte den andras matskål! Eller Xena försöker att röra... När vi inte ser. ;O)
Zena börjar vara rätt stor nu. Och ibland har vi svårt att se vem som är vem. Ansiktet och höjden är det enda som skiljer dom åt. Ananrs så är dom rent otroligt lika varandra bakifrån. ;O)
Nybadad Zena. Hon luktar gott av gulsåpan. Mums! Hon är mjuk och fluffrig också... OCh bara så sööööt! Och pömsig.
Kompisarna. Bästisarna. Systrarna.
Zena tänker: En KATT! Busdags!
Gaija önskar alla en od jul. Hon hoppas på att nästa år så ska hennes prispokalshylla vara ännu fullare. Hehe... Hon börjar bli mallig tjejen.
Nät måste man ju göra när man väntar på tomten... Busa!
Vi jobbar på!
| I går jobbade jag lite med zena. Lite koppelträning (att inte dra) och att sätta sig vid min vänstra sida. Hon må vara klok. men denna hund är något så otroligt envis! Jösses! Hon vägrar sitta bredvid mig. Hon SKA sitta mitt emot min vänsra sida. det ser ju för töntigt ut! Hon tror väl att om hon inte sitter så så får hon inget godis. men jag har faktiskt lurat ut hur ajg ska jobba med henne. Jag ska gå "galningen" med henne. Alltså jag ahr hudnen kopplad och irrar runt.Tvärvänder och har mig. Hudnen kommer då att söka min uppmärksamhet och då får hon beöning. Till slut så smyger hon upp vid min vänstra sida automatiskt och sen går jag vidare på att hon ska sitta cokså när hon vet var hon ska vara för att få belöning. Annars så är Zena fortfarande denna underbart härliga lilla tjej! Hon håller på att utvecklas till en riktig goding! Det är inte klokt så söt hon är! Hennes kindtänder håller på att spricka fram och alla som fått visdomständer vet hur det känns... Men hon biter inte på ngt. Kanske för att hon får ett litet tuggben varje dag? Jag vet då inte... Men hon verkar bara vara så nöjd och belåten med livet. Hennes svans går alltid och hon ser alltid glad ut. Så nu har jag två glada och trevliga hundar. Kan man ha det bättre? Jag är ialla fall lycklig med dom. Sen till råga på allt så har jag ju också två toppenuppfödare. Så mitt hundägande känns otroligt mcyket bättre än det någonsin gjort! I morgon kanske Marianne och thomas komemr över på fika. Oj så trevligt det ska bli! Då ska Zena och Exza få busa med varandra. Och Zmilla ska få träffa Zena också. Och bruno... Gaijas Bruno hoppas jag också ska komma! Och så klart lillemannen Rocky. Han är ju bara så cool! Jag planerar att ta Gaija ut på bruks och träna med henne nu någon dag. Då ska lilla Zena få följa och där ska vi jobba också lite... Skoj! =O) Nya bilder på min lilla gudinna kommer snart. Msåte bara ta mig i kragen och komma ihåg kameran på prommisarna också. Jag och mitt teflonminne! Näpp. Nu är det dags att slå huvudet i sängstolpen. Ögonen går i kors. Natt! |
Utmanelse!
Zena har blivit utmanad av Caxa och Rizzla. Så nu kommer något att bita i. Bokstavligen.
Zena berättar själv. det är mycket enklare så. Hon är ju sååå surrig så skulle jag fråga hanne en massa så skulle jag få öronskav.
1. Jag har en mun och den användr jag till mycket. Inte bara att äta med. Vet ni om att man kan bita sig fast uppe på Gaijas rygg och åka snålskjuts?
2. Alla här hemma försöker få mig att kissa och bajsa ute. Men vaddå? när det är tråkigt väder kan man väl få gå på den offentliga toan? Alltså i Amandas rum.... Det går utmärkt att kissa och bajsa där inne. Nästan som ute juh! Enda nackdelen är att Amanda låter så illa om man råkar pinkilera eller popsilera där inne.
3. När vi är ute i skogen så är alla stora stenar mina! ALLA!Klättrar man upp på dom så blir man ju stor och kan se långt.
4. Jag har en mormor som är toppen! Varje gång man kommer till henne så ser man utsvulten ut och så sätter man sig framför godisskåpet och vickar på huvudet. Det slår ALDRIG fel! Varje gång får jag godis! Vilken toppenmamma!
5. Man får inte bita på bilen. Men allt löst i bilen får man bita på. Gaija har sagt det. Och jag lyder. Som den lydiga lillasyster jag är! =O) Ett av liggunderlagen har jag gjort om till ett mästervärk. Men min tråkiga mamma har gömt den under en plastmatta. Men hon vet inte om att jag fortsätter jobbet. Men liksom lite mera undanskymt....
6. Jag gillar att leka med katterna. Dom tycker inte om att leka med mig. Kanske dom är sura för att jag vuxit om dom? Från början när jag flyttade hit var jag lika stor som dom. Men nu är jag mycket större. gissa vad en valptass kan göra? Joooo.. Mankan få omkull katter på alla möjliga sätt. Och sura blir dom! hihi... Då blir dom ännu roligare och det hela blir jättespännande!
Nä nu ger jag upp. Nu ska jag äta mitt nattmål så jag kan sova under sängen. Det är svalt och skönt där... OCh tyst när inte husse snarkar.
En långprommis!
| Idag ahr vi tagit en rejäl långprommis. Inte för att vädret var speciellt vacker eller så... Men jag hade bakat i går och ncaken har itne varit att leka med. Frisk luft och att röra på mig gör att jag inte har så speciellt ont. Ialla fall medans jag går. Så vi tog en tur till ögletjärn. Med mig hade jag fyra hårdbröd och två mandariner samt en sittdyna.Tanken var att Zena skulle få ha lite pauser och att vi skulle ta det lungt. Det är ju en bra bit att gå för små valptassar. Zena hade ingen koll på sina tassar. Dom hoppade och skuttade och nu gör hon verkligen skäl för sitt smeknamn Lille skutt! Hon far runt som ett skållat troll och hoppetossar sig överallt! Upp på stenar, ner i diken, runt, runt far hon! Inte hade hon tid att vila? Så när vi kom fram till grillplatsen vid ögletjärn så satte ajg mig ner och tog fram hårdbröden och bjöd hudnarna. Sen åt jag mina mandariner.Jaaa... Hudnarna med. Dom älskar dom! Jag satt där stilla ett bra tag med tanke på att lille skutt skulle vila sig. Men nääää... Det skulle springas fram och tillbaka. det skulle krypas under bänkarna vid grillplatsen. Det skulle retas med gaija (Stackarn) och det skulle springas ut på tjärnen som inte alls har någon bra is. Till slut insåg jag att det var lika bra att gå hem igen. Hon hade inga tankar på att vila. allt var ju bara så himmla kul och spännande! Vi kom fram till den stora jättestora stenen som är mycket populär hos mina hudnar. Alla hundar jag har haft har alltd velat hoppa upp på stenen. detsamma gällde Zena. bara det att förutsättningarna för att ta sig upp på stenen var urdåliga! Först så var stenen hal av is. Sen så var det snö ovanpå... Men upp skulle hon! tre försök och sen var hon uppe. Så idag har Zena bevisat att hon har uthållighet och att hon inte ger upp i första taget! att vara uppe på stenen var störtkul! Väl där uppe så la hon sig och tog en vilopaus. Välbehövlig. man blir ju trött bara av att titta på henne. Gaija tog stenen med ett enda språng. Hon är ju vig som en apa den hunden! Sen skulel Zena ner... Och det gick också bra! hon kollade nog för att hitta en bra plats som itne var så brant (hela stenen är brant) och så tog hon sig lungt och säkert ner. Hon verkar då inte vara höjdrädd heller. Och hon gillar att vara högt upp. Då får man bra utsikt tycker hon. När vi kom hem så tittade jag på klockan. Den var strax efter två... Och vi for strax före tolv... alltså drygt två timmar! I vanliga fall så tar en tur ut till Ögletjärn endast 40 minuter. Men vi tog det lungt. eller jag... Zena skuttade ju runt hela tiden. Honv ar duktig också och tog sig tid att bajsa hela TVÅ gånger! Duktig tjej! I morgon ska jag börja ta itu med mina planer med att göra Zena till en tävlingshund. Då ska jag börja träna inkallning på allvar. Nästa vecka blir det stanna som gäller osv... Hon är så otroligt lättlärd så att nöta på övningar känns inte aktuellt. Hon blir bara less och uttjatad om jag ska nöta. Snabbt och effektivt är Zenas slagord. Och skuttigt. I kväll har jag klippt klorna på lilltjejen. det går då med bravur. hon ligger så fint stilla. tyst och lungt. bara hon får ha en liten leksak i munnen. hon är klart medveten om att jag klipper klorna. men ändå är det liksom inga problem. Hon är bara så underbart duktig! Kan man säga att jag är superdupernöjd? Mina aningar om att det skulle bli en bra kombination mellan Zmilla och Exxson har bevisats sig vara sanna. om hon är så här underbar nu... Hur ska hon bli sen när vi sätter igång på allvar? =O) Jag är bara så lycklig över mina två underbara hundar. Dom ger mig verkligen ett skäl till att få ett bra liv. =O) även om jag just nu har så ont att mina morfinbaserade mediciner inte hjälper... Utan dom här två underbara änglarna så skulle jag nog inte haft det så bra och mått så bra som jag gör. |
Rumsren...
| Jag skulle just skriva i bloggen att nu har Zena varit rumsren i ett par dagar. I flera veckor har hon inte bajsat inne och de få gånger någon olycka har hänt så har hon kissat inne i tvättstugan. Hon går ju ut genom dörren där för att kissa så det faller sig naturligt att olyckorna hamnar där. Så nu när jag satt mig för att skryta så kom hon just ut ur Amandas rum. Sen gick Stefan in där och då... trampade han i kisspölen! Han märkte inte det först för det var varmt. *muahahaha* Ialla fall så kan vi i lugn och ro hälsa på folk numera utan att hon kissar inne. Hon talar om med så nästan ohörbara pip att hon vill ut. Hon sover också på en bädd bredvid min säng och bredvid Gaija om nätterna. hon har ju fått ligga i en bur och med dörren stängd dom första nätterna. emn sen har dörren varit öppen och jag har vaknat av att hon puttat upp dörren. Men nu har vi tagit bort den. onödigt att ha en sån där bur när hon sover så bra om nätterna. Alla nätter har i stort sett varit lugna och fina. Ibland vill hon ut tidigt på morgonen. Men då slår jag också en drill. Så det är helt ok. Bilddax.  I soffan får man inte ligga. Men det kan man göra om man lekbusar med mamma på fredagskväll. Ett litet nöje vi har jag och Zena... |
Hmmm... På ryggstödet? Jösses....
Dagens bild!
Kan bara inte låtabli... Hon är ju så söööt!   Tänk att man kan ta tre bilder utan att hon kliver upp? hon sitter kvar och väntar. ändå håller jag en godis i handen. Härligt! =O) |
