Zena och hennes syskon är 8 månader!
Japp! tiden går så underligt fort. nyss var dom som små råttor. Och nu... Nu är dom stora och ståtliga och vackra! ALLIHOPA!
Det är ju inte klokt! Zena har ialla fall haft nu några vääääldigt tråkiga dagar. vi har åkt på influensan hela familjen och vårat liv såt still just nu. Det är näsor som snyts och hostningar och febertoppar och spruckna trumhinnor. Hudnqarna får ialla fall två dagliga prommisar. Dessa prommisar sköter Amanda om helt utmärkt! Hon aktiverar dom och dom får busa och njuta av friket ute på ängarna. Amanda är den som är piggast och friskast av oss alla. Lyllos hon. Amanda är också just nu populärast av alla i familjen tycker hundarna.
När jag väl blir frisk (inte om) så ska jag börja hårdkörning av lydnaden på lilltjejen här. Hon är inne just nu i ett läge då hon tycker det är helt enkelt super att träna! Och hon, precis som Gaija, har inget träningsstopp. man måste se på hunden ordentligt för att se att hon börjar bli lite trött i huvudet. Vilket också är viktigt att se. Man får inte bli för trött för det ska vara roligt hela tiden med träningen! Men hon har hemskt svårt för att sluta och släpper man henne det minsta lilla så springer hon ner på träningsplan igen. Så fort jag tar ut henne från bilen ute på bruks så drar hon ner not träningsplan. Vaaaad kan det bero på? Hahah!
Nåja. Nu önskar jag ALLA syskon till Zena en härlig fortsättning på deras första år! =O)
Påsklov och träning.
Vi är alla infunsade här hos oss. Alltså vi har fått influensan. alla barnenoch jag. Stefan sitter kanske säkert i sitt finland men han åker nog också på det till slut.
Men även om flunsan har slagit till så måste hundarna få sitt. Så jag trotsade elementet i min kropp (febern) och for ut till bruks.
Där tränade vi lite på den roliga rutan. Hon har börjat själv uppsöka rutan och vilja leka i den med mig. Jag kan även ha henne sittandes utanför rutan (ca fem meter) och sen springa in i rutan. Ibland springer hon in i rutan och stannar upp och tittar på mig. ibland tar hon leksaken. Båda är lika rätt. Allt är ännu en lek och hon ska tycka att rutan är en belöning. Däremot så belönar jag mer livligt när hon inte tar upp leksaken.
Fot har börjat funka även om hon är en liten hoppetossa och har hemskt lätt att tappa fokus på mig. Jag är supersäker på att hon har fjädrar under tassarna. Man ser dom inte men hon studdsar fram i livet kan man säga. det är rena rama glädjehoppen!
På tal om hopp. Vi har även tränat hopp över hinder. Har ett lågt hopp på ca 40 cm. Hon hoppar jämfota... Men nu kan hon sitta på en sida och hoppa över och sätta sig fot. Riktigt duktig är hon!
Inkallningen är svår.. Sååå svår! för hon kan nämligen inte vänta på att få komma utan smyger upp bakom mig när jag går ifrån henne. att komma på inkallning är inte svåert alls! men att vänta... Vem har lust att vänta när mamma är helt underbar att få komma till!
Så just den biten får vi träna mer på.
platsliggning har börjat funka. Jag kan ha henne att ligga rätt långa stunder en kort bit från mig. Jag planerar det hela som så att jag tränar att hon ligger kvar stilla nära mig och utökar tiden. Sen så utökar jag avståndet men minskar på tiden. Allt eftersom så ökar jag på tiden men behåller avståndet. Jag kommer även att lära henne också hakan i bakcen men väntar in lite mer varmare väder för det. Att ligga och bli kall om hakan är nog inget som jag kan förvänta mig av henne nu. Däremot så belönar jag henne när hon lägger ner huvudet av sig själv.
Apporten är riktigt rolig nu också. Den kan man busa med och springa iväg med. Och vill man så kommer man aaaaldrig mer tillbaka! Alltså det är Zenas filosofi. Inte min. så jag jobbar med byteslek. det som är svårt är att hon kommer ända upp till mig med apporten. Hon lämnar apporten två meter från mig och vill ha bollen. men se det får hon inte! Bollen kommer inte föränn hon ger mig apporten!
Vi har även tränat att jag kastar apporten och hon stannar kvar. Tre ggr tog det innan hon fattade. Hon var lös hela tiden.
Zena käns väldigt lättlärd och hon förstår fort. så det gäller att vara försiktig med att göra fel. Och jag som är så bra på att göra fel! ;O)
På lördag hoppas jag att jag ska må bättre. Då ska vi träna i ridhuset det vi tränade idag. Men då blir det mer störning.
Jag hr nog aldrig berättat ngt om vår vardagsdressyr heller!
När jag och gaija är ute och går så är hon lös mest hela tiden. Kopplar jag henne så är det av hänsyn till andra eller att det är för mycket trafik. samma gäller Zena. På trygga platser är hon alltid lös. Hon kommer ALLTID på en gång när man ropar. Jag ropar bara en gång så är hon hos mig med ett stort glatt leende.
Kommer det en hund så ska båda hudnarna upp i snödrivan alternativt lägga sig utanför stigen. Där ligger dom medans den adnra hunden/arna går förbi. Det ska vara tyst och ingen av hundarna får låta. Jag står med ryggen vänd mot den passerande hudnen och har koll på mina. numera funkar det utmärkt. Båda hudnarna kan boffa lite men mer är det inte. för någon månad sedan var det katastrof! då skulle allt och alla skällas ut! Ingen drömscen för mig precis. Och jag vill inte heller ha rykte om mig att mina hundar gafflar på allt och alla.
Det är jag som ska ha koll. Inte hundarna.
att gå fint i koppel med båda hundarna är en utmaning. Zena ska spåra. hon är spårgalen. Och gaija måste ligga före henne får hon är ju stört. så det är ett evigt korrigerande och vändande och trixande. men det ahr blivit bättre också. bara Zena lyckas höra mig när hon är så inne i nosandet.
Funderar på att hon ska få utlopp för sin näsa. Stan är perfekt när det är vinter! Så jag funderar att fara ut ngn sen natt och lägga ett spår på pakreingen på COOP. Låta det ligga en halvtimme och sen ska hon få spåra. Parkeringen betsår ju av ett undre och övre däck. Och så har den en vanlig parkering. Så jag skulle kunna få ut ett längre spår åt henne där. Under tiden den vilar så kan vi göra ett nattligt stadsbesök. Kika på skyltdockor och annat kusligt. ;O)
näpp. nu ska jag gå och fresta barnen med lite fruktsallad. Det är gott när man har feber, hosta och snuva. Synd att vi inte har ngn glass hemma. Jag får försöka ta mig till satn och köpa lite glass ngn dag. Vi har även slut på alvedon. Vi är ju fem st som käkar alvedon. Josefin ahr sin Jörnkompis här fortfarande och hon har också fått sig en släng. Stackarn.
Men även om flunsan har slagit till så måste hundarna få sitt. Så jag trotsade elementet i min kropp (febern) och for ut till bruks.
Där tränade vi lite på den roliga rutan. Hon har börjat själv uppsöka rutan och vilja leka i den med mig. Jag kan även ha henne sittandes utanför rutan (ca fem meter) och sen springa in i rutan. Ibland springer hon in i rutan och stannar upp och tittar på mig. ibland tar hon leksaken. Båda är lika rätt. Allt är ännu en lek och hon ska tycka att rutan är en belöning. Däremot så belönar jag mer livligt när hon inte tar upp leksaken.
Fot har börjat funka även om hon är en liten hoppetossa och har hemskt lätt att tappa fokus på mig. Jag är supersäker på att hon har fjädrar under tassarna. Man ser dom inte men hon studdsar fram i livet kan man säga. det är rena rama glädjehoppen!
På tal om hopp. Vi har även tränat hopp över hinder. Har ett lågt hopp på ca 40 cm. Hon hoppar jämfota... Men nu kan hon sitta på en sida och hoppa över och sätta sig fot. Riktigt duktig är hon!
Inkallningen är svår.. Sååå svår! för hon kan nämligen inte vänta på att få komma utan smyger upp bakom mig när jag går ifrån henne. att komma på inkallning är inte svåert alls! men att vänta... Vem har lust att vänta när mamma är helt underbar att få komma till!
Så just den biten får vi träna mer på.
platsliggning har börjat funka. Jag kan ha henne att ligga rätt långa stunder en kort bit från mig. Jag planerar det hela som så att jag tränar att hon ligger kvar stilla nära mig och utökar tiden. Sen så utökar jag avståndet men minskar på tiden. Allt eftersom så ökar jag på tiden men behåller avståndet. Jag kommer även att lära henne också hakan i bakcen men väntar in lite mer varmare väder för det. Att ligga och bli kall om hakan är nog inget som jag kan förvänta mig av henne nu. Däremot så belönar jag henne när hon lägger ner huvudet av sig själv.
Apporten är riktigt rolig nu också. Den kan man busa med och springa iväg med. Och vill man så kommer man aaaaldrig mer tillbaka! Alltså det är Zenas filosofi. Inte min. så jag jobbar med byteslek. det som är svårt är att hon kommer ända upp till mig med apporten. Hon lämnar apporten två meter från mig och vill ha bollen. men se det får hon inte! Bollen kommer inte föränn hon ger mig apporten!
Vi har även tränat att jag kastar apporten och hon stannar kvar. Tre ggr tog det innan hon fattade. Hon var lös hela tiden.
Zena käns väldigt lättlärd och hon förstår fort. så det gäller att vara försiktig med att göra fel. Och jag som är så bra på att göra fel! ;O)
På lördag hoppas jag att jag ska må bättre. Då ska vi träna i ridhuset det vi tränade idag. Men då blir det mer störning.
Jag hr nog aldrig berättat ngt om vår vardagsdressyr heller!
När jag och gaija är ute och går så är hon lös mest hela tiden. Kopplar jag henne så är det av hänsyn till andra eller att det är för mycket trafik. samma gäller Zena. På trygga platser är hon alltid lös. Hon kommer ALLTID på en gång när man ropar. Jag ropar bara en gång så är hon hos mig med ett stort glatt leende.
Kommer det en hund så ska båda hudnarna upp i snödrivan alternativt lägga sig utanför stigen. Där ligger dom medans den adnra hunden/arna går förbi. Det ska vara tyst och ingen av hundarna får låta. Jag står med ryggen vänd mot den passerande hudnen och har koll på mina. numera funkar det utmärkt. Båda hudnarna kan boffa lite men mer är det inte. för någon månad sedan var det katastrof! då skulle allt och alla skällas ut! Ingen drömscen för mig precis. Och jag vill inte heller ha rykte om mig att mina hundar gafflar på allt och alla.
Det är jag som ska ha koll. Inte hundarna.
att gå fint i koppel med båda hundarna är en utmaning. Zena ska spåra. hon är spårgalen. Och gaija måste ligga före henne får hon är ju stört. så det är ett evigt korrigerande och vändande och trixande. men det ahr blivit bättre också. bara Zena lyckas höra mig när hon är så inne i nosandet.
Funderar på att hon ska få utlopp för sin näsa. Stan är perfekt när det är vinter! Så jag funderar att fara ut ngn sen natt och lägga ett spår på pakreingen på COOP. Låta det ligga en halvtimme och sen ska hon få spåra. Parkeringen betsår ju av ett undre och övre däck. Och så har den en vanlig parkering. Så jag skulle kunna få ut ett längre spår åt henne där. Under tiden den vilar så kan vi göra ett nattligt stadsbesök. Kika på skyltdockor och annat kusligt. ;O)
näpp. nu ska jag gå och fresta barnen med lite fruktsallad. Det är gott när man har feber, hosta och snuva. Synd att vi inte har ngn glass hemma. Jag får försöka ta mig till satn och köpa lite glass ngn dag. Vi har även slut på alvedon. Vi är ju fem st som käkar alvedon. Josefin ahr sin Jörnkompis här fortfarande och hon har också fått sig en släng. Stackarn.
Glad påsk!
NY HEMSIDA!
http://gaijaexzena.zoomin.se
Gå in och kika vet ja! Den är fortfarande under uppbyggnad men det finns säkert ngt läsvärt där ändå!
Gå in och kika vet ja! Den är fortfarande under uppbyggnad men det finns säkert ngt läsvärt där ändå!
Jag har fyllt år och haft en jätterolig träningskväll!
Nu har jag fyllt 30 för sista gången i mitt liv. Nästa gång blir det 40. Då kommer jag i tantvarningsåldern. Snälla! Om jag börjar bli tant, så säg till! Nog för att jag an vara en hagga. men jag vill inte bli tant ännu. ;O)
Jag bjöd på tacos i går kväll till min familj och Johan. Himskans trevligt var det! Josefin som har matlagning på sitt veckoshema hjälpte glatt till med tacosen. Hon är så duktig! =O)
Efter det underbara goda så bjöd ajg på kladdkaka med hallon och grädde. mumsigt värre! Kalddkakan hade Emelie bakat. Samt negerbollarna. =O) Jag ahde även banankaka. Den hade Amanda bakat. Visst ahr jag härliga barn? Min mamma hade också med sig fika och hon hade mina favvobullar. =O) Och mina favvokakor. Ökensand. WOW!
Jag fick en massa presenter också!
Av min svärmor fick jag pengar. Samma med mamma. Så nu har jag pengar till mina kennelkläder. Marianne är förvarnad så nu kanske jag har mig en fin utstyrsel fram till sommaren+ Det ska bli KUL!!!
Sen fick ajg av barnen en tavla som jag länge velat ha. en tavla med en vas med blommor. Låter lite som tantvarning va? Men den passar i köket med en hylla som jag fick av mamma förra året. Stefan ska få sätta upp den!
Sen fick jag två Dean Koontzböcker! Tack älsklingar!
Av Stefan, min darling, fick jag två veckor. Alltså han har ordnat så han kan ha självstudier i två veckor. Han ska alltså vara hemma tills efter påsk! Kan ni FATTA? Så skönt! Nu kanske jag kan återhämta mig...
Av Helena fick jag något ajg länge saknat. En bok om hundars hälsa. Den är superfin! Precis vad jag behöver! Helena! Du är inte min svägerska. Du är min blodssyster! Du vet precis vad jag behöver! Jag älskar dig! =O)
Av johan fick jag hundra gummibjörnar. eller var det tusen+ Alltså en hel tvåliters glassburk full med gummibjörnar. Det finns kvar... ;O)
Det finns en liten historia bakom gummibjörnarna. När ajg och Stefan var med i FBU (frivilliga befälsutbildningen) så kallades han för gummibjörnen. Han älskar gummibjörnar och hade alltid med sig sådana. Vi hade lustiga namn på oss alla.
I dag var det meningen att jag skulle gå en massagekurs. Men på grund av familjära omstänidigheter så skjuts den upp. Jag tänker på er och ni har funnits i mina tankar hela dagen. Och jag hoppas allt går åt rätt håll nu. Ni vet vem jag menar. Vill inte hänga ut någon här. *stora tröstkramar*
Nu i kväll var jag och Stefan till ridhuset i Höglandsnäs. Vi var dom enda där. Men OJ vad bra allt gick. Jag tar upp om Zena här så får ni läsa hur det gick på Gaijas blogg.
Jag börjar alltid att träna med Zena. Dels frör att jag ska värma upp och dels för att jag inte ska ha för höga förväntningar på henne. Har märkt att det blir så om jag tar Gaija först. Jag är underlig... ;O)
Så nu har vi tränat fot. Hon kan gå några steg frammåt fot och vända åt sidorna. Hon är sååå duktig! Även om koncentrationen ibland brister så försöker hon verkligen göra rätt. Hon är väldigt mån om att göra rätt för mig. Jag körde med klicker i dag och hon tyckte det var super!
Sen körde vi några inkallningar och hon är liiite seg i starten. hon måste fundera lite innan hon kommer. men när hon väl kommer så är det i hundra blås! Hon letar också upp min vänstra sida direkt. Duktig tjej!
Platsliggning i en minut funkar också. =O) Då står jag tio meter från henne. Hon ligger lungt och tryggt kvar.
Fjärren har vi börjat med också. Funkar super. Jag står precis framför henne och hon ligger och står på mina handsignaler. Hon är riktigt snabb också!
Vi körde budföring också och hon fattade nsabbt galoppen. bokstavligt talat! Precis som gaija så är hon väldigt förtjust at springa mellan två personer. Jag fattar inte... men dom har tydligen jätteskoj när dom gör det. ;O)
Jag körde lite med apportbocken också. Hon greppar gärna men släpper den på en gång. Jag har fått för mig att bara träna med plastapporten. Hon tuggar inte och jag vill inte att hon ska börja. Men plasten är nog lite läskig. Så vi busade med den och sen fick jag henne att hålla aporten rätt länge (fast hon sprang iväg med den ett par gånger). Jag körde också med "tvångsapportering". En väldigt mjuk modell. Jag håller lungt och försiktigt i Zenas underkäke och uppe på nosen medans hon håller i apporten. Under tiden så säger jag: Håll fast! Massor med berömm! Gjorde på så sätt två ggr och hon höll kvar apporten så att jag kunde klappa henne under tiden vid mungiporna och runt huvudet. Hon såg ut att tycka det var trevligt. :O)
Hon greppade efter det också apporten varje gång jag sa apport. =O) Gissa om hon är lätt?
Fast hon ahr sina egenheter också. Hon är snål om sina grejjer! Så ajg har jobbat en del emd ppinnar ute på prommisarna. Jag har flera pinnar och hon får springa och hämta en. Men innan hon får en ny så ska hon komma fram och ge mig den. Det har gett resultat och hon springer inte iväg lika ofta med grejjerna utan hon kan lika gärna vilja byta med mig.
Jag jobbade lite med på och av knappen också. Man jag upptäckte att det var inga problem alls för Zena. Förklaringen fick jag när Gaija och Zena en stund senare fick leka med varandra i ridhuset. Dom gör ju samma när domleker! Det ahr jag aldrig tänkt på! Så när hudnarna stannade av så sa ajg åt dom att ligga och det gjorde dom. Sen så när jag gav dom kommandot varsågoda så fortsatte dom att busa. Jag utvecklade alltså deras av och påknapps lek med ett läggande. Dom här två hundarna kan jag snart tävla tandemslydnad med! Hahah!
JAg jobbade faktiskt aktivt med Zena i över en halvtimme innanjag såg att hon började bli lite trött i huvudet. sista delen av träningen var just på och av knapps leken. Alltså man leker med hunden och sen ska hunden ligga ner stilla en liten stund. Sen bestämmer jag att hon får leka igen. Allt sker på mina villkor.
I morgon kanske jag far upp till Älvsbyn. Då funderar jag på att ta mig mig stora kampen så Zena får träna lite bitalekar.
Må så gott och sköt om er!
Jag bjöd på tacos i går kväll till min familj och Johan. Himskans trevligt var det! Josefin som har matlagning på sitt veckoshema hjälpte glatt till med tacosen. Hon är så duktig! =O)
Efter det underbara goda så bjöd ajg på kladdkaka med hallon och grädde. mumsigt värre! Kalddkakan hade Emelie bakat. Samt negerbollarna. =O) Jag ahde även banankaka. Den hade Amanda bakat. Visst ahr jag härliga barn? Min mamma hade också med sig fika och hon hade mina favvobullar. =O) Och mina favvokakor. Ökensand. WOW!
Jag fick en massa presenter också!
Av min svärmor fick jag pengar. Samma med mamma. Så nu har jag pengar till mina kennelkläder. Marianne är förvarnad så nu kanske jag har mig en fin utstyrsel fram till sommaren+ Det ska bli KUL!!!
Sen fick ajg av barnen en tavla som jag länge velat ha. en tavla med en vas med blommor. Låter lite som tantvarning va? Men den passar i köket med en hylla som jag fick av mamma förra året. Stefan ska få sätta upp den!
Sen fick jag två Dean Koontzböcker! Tack älsklingar!
Av Stefan, min darling, fick jag två veckor. Alltså han har ordnat så han kan ha självstudier i två veckor. Han ska alltså vara hemma tills efter påsk! Kan ni FATTA? Så skönt! Nu kanske jag kan återhämta mig...
Av Helena fick jag något ajg länge saknat. En bok om hundars hälsa. Den är superfin! Precis vad jag behöver! Helena! Du är inte min svägerska. Du är min blodssyster! Du vet precis vad jag behöver! Jag älskar dig! =O)
Av johan fick jag hundra gummibjörnar. eller var det tusen+ Alltså en hel tvåliters glassburk full med gummibjörnar. Det finns kvar... ;O)
Det finns en liten historia bakom gummibjörnarna. När ajg och Stefan var med i FBU (frivilliga befälsutbildningen) så kallades han för gummibjörnen. Han älskar gummibjörnar och hade alltid med sig sådana. Vi hade lustiga namn på oss alla.
I dag var det meningen att jag skulle gå en massagekurs. Men på grund av familjära omstänidigheter så skjuts den upp. Jag tänker på er och ni har funnits i mina tankar hela dagen. Och jag hoppas allt går åt rätt håll nu. Ni vet vem jag menar. Vill inte hänga ut någon här. *stora tröstkramar*
Nu i kväll var jag och Stefan till ridhuset i Höglandsnäs. Vi var dom enda där. Men OJ vad bra allt gick. Jag tar upp om Zena här så får ni läsa hur det gick på Gaijas blogg.
Jag börjar alltid att träna med Zena. Dels frör att jag ska värma upp och dels för att jag inte ska ha för höga förväntningar på henne. Har märkt att det blir så om jag tar Gaija först. Jag är underlig... ;O)
Så nu har vi tränat fot. Hon kan gå några steg frammåt fot och vända åt sidorna. Hon är sååå duktig! Även om koncentrationen ibland brister så försöker hon verkligen göra rätt. Hon är väldigt mån om att göra rätt för mig. Jag körde med klicker i dag och hon tyckte det var super!
Sen körde vi några inkallningar och hon är liiite seg i starten. hon måste fundera lite innan hon kommer. men när hon väl kommer så är det i hundra blås! Hon letar också upp min vänstra sida direkt. Duktig tjej!
Platsliggning i en minut funkar också. =O) Då står jag tio meter från henne. Hon ligger lungt och tryggt kvar.
Fjärren har vi börjat med också. Funkar super. Jag står precis framför henne och hon ligger och står på mina handsignaler. Hon är riktigt snabb också!
Vi körde budföring också och hon fattade nsabbt galoppen. bokstavligt talat! Precis som gaija så är hon väldigt förtjust at springa mellan två personer. Jag fattar inte... men dom har tydligen jätteskoj när dom gör det. ;O)
Jag körde lite med apportbocken också. Hon greppar gärna men släpper den på en gång. Jag har fått för mig att bara träna med plastapporten. Hon tuggar inte och jag vill inte att hon ska börja. Men plasten är nog lite läskig. Så vi busade med den och sen fick jag henne att hålla aporten rätt länge (fast hon sprang iväg med den ett par gånger). Jag körde också med "tvångsapportering". En väldigt mjuk modell. Jag håller lungt och försiktigt i Zenas underkäke och uppe på nosen medans hon håller i apporten. Under tiden så säger jag: Håll fast! Massor med berömm! Gjorde på så sätt två ggr och hon höll kvar apporten så att jag kunde klappa henne under tiden vid mungiporna och runt huvudet. Hon såg ut att tycka det var trevligt. :O)
Hon greppade efter det också apporten varje gång jag sa apport. =O) Gissa om hon är lätt?
Fast hon ahr sina egenheter också. Hon är snål om sina grejjer! Så ajg har jobbat en del emd ppinnar ute på prommisarna. Jag har flera pinnar och hon får springa och hämta en. Men innan hon får en ny så ska hon komma fram och ge mig den. Det har gett resultat och hon springer inte iväg lika ofta med grejjerna utan hon kan lika gärna vilja byta med mig.
Jag jobbade lite med på och av knappen också. Man jag upptäckte att det var inga problem alls för Zena. Förklaringen fick jag när Gaija och Zena en stund senare fick leka med varandra i ridhuset. Dom gör ju samma när domleker! Det ahr jag aldrig tänkt på! Så när hudnarna stannade av så sa ajg åt dom att ligga och det gjorde dom. Sen så när jag gav dom kommandot varsågoda så fortsatte dom att busa. Jag utvecklade alltså deras av och påknapps lek med ett läggande. Dom här två hundarna kan jag snart tävla tandemslydnad med! Hahah!
JAg jobbade faktiskt aktivt med Zena i över en halvtimme innanjag såg att hon började bli lite trött i huvudet. sista delen av träningen var just på och av knapps leken. Alltså man leker med hunden och sen ska hunden ligga ner stilla en liten stund. Sen bestämmer jag att hon får leka igen. Allt sker på mina villkor.
I morgon kanske jag far upp till Älvsbyn. Då funderar jag på att ta mig mig stora kampen så Zena får träna lite bitalekar.
Må så gott och sköt om er!
Två schäfrar och en tax...
Idag for jag och Helena (min älskade svägerska) ut till Gläntan. Blev en hel del roliga bilder på hudnarna.
Zena trodde absolut att man skulle snömula taxar. Så då gjorde hon det. Ivrigt påhejjad av Gaija. Lite lustigt det där. Zena har stor respekt för liten tax ialla fall. För när Lucia sa ifrån då slutade hon hoppa på henne och hoppade bara på sidan om. Jag vet inte men det måste vara känguru i Zena? Hon kan liksom aldrig vara på marken.
Att en så liten tax kan hänga med två spring (och hopp) galna schäfrar är helt otroligt.
Att jaga eller jagas... Även liten tax kan springa fort.
Hon är inte så stor, men envis!
Collieöron.
Som vnaligt så är hon i lften. Det där lilla mörka suddiga snett bakom är liksom en Tax.
Vi sammlade ihop oss lite. Man måste ju få lite snygga bilder också.
Att ta en snygg bild på Lucia var omöjligt. Här skymdes hon av en schäfer och så hann hon fara iväg...
Helena blev av med sin vante. Dom var sig inte riktigt lik när hon fick tillbaka dom.
Andra vanten är tagen. Lucia vill också ha vante. Tur dom var röda. Annars hade vi aldrig hittat dom igen.
Gaija och Zena får veta att om dom inte lämnar tillbaka vantarna så kan dom själva bli ett par snygga vantar, eller tofflor.
Jag tror inte dom lyssnade så noga. För här jagas stackarn av vanttjuvar! Märk väl att Lucia syns inte på bild. Hon har snösimmat ur bild.
Helena planerar en motattack med snö. Vilket resulterade i att dom trodde hon skulle kasta sina stackars vantar varje gång hon kastade snö.
Alla schäfrar räcker ut tungan på tre! Ett... Två... Tre! (kolla noga!)
Mot finland... Och vidare...
Snöyra.
Till slut så syntes knappt Lucia. Hon blev en snöboll som rörde på sig.
Och nu till dagens bild. Finns inga ord att beskriva denna bilden... Fast kanske man kan säga att Gaija har också lärt sig att vara i luften.
Tusen, tusen tack för en helt underbar dag Helena! Först gläntan och sen soptippen. Dagen har haft blandade fröjder! =O) Bäst var Gläntan!
Zena trodde absolut att man skulle snömula taxar. Så då gjorde hon det. Ivrigt påhejjad av Gaija. Lite lustigt det där. Zena har stor respekt för liten tax ialla fall. För när Lucia sa ifrån då slutade hon hoppa på henne och hoppade bara på sidan om. Jag vet inte men det måste vara känguru i Zena? Hon kan liksom aldrig vara på marken.
Att en så liten tax kan hänga med två spring (och hopp) galna schäfrar är helt otroligt.
Att jaga eller jagas... Även liten tax kan springa fort.
Hon är inte så stor, men envis!
Collieöron.
Som vnaligt så är hon i lften. Det där lilla mörka suddiga snett bakom är liksom en Tax.
Vi sammlade ihop oss lite. Man måste ju få lite snygga bilder också.
Att ta en snygg bild på Lucia var omöjligt. Här skymdes hon av en schäfer och så hann hon fara iväg...
Helena blev av med sin vante. Dom var sig inte riktigt lik när hon fick tillbaka dom.
Andra vanten är tagen. Lucia vill också ha vante. Tur dom var röda. Annars hade vi aldrig hittat dom igen.
Gaija och Zena får veta att om dom inte lämnar tillbaka vantarna så kan dom själva bli ett par snygga vantar, eller tofflor.
Jag tror inte dom lyssnade så noga. För här jagas stackarn av vanttjuvar! Märk väl att Lucia syns inte på bild. Hon har snösimmat ur bild.
Helena planerar en motattack med snö. Vilket resulterade i att dom trodde hon skulle kasta sina stackars vantar varje gång hon kastade snö.
Alla schäfrar räcker ut tungan på tre! Ett... Två... Tre! (kolla noga!)
Mot finland... Och vidare...
Snöyra.
Till slut så syntes knappt Lucia. Hon blev en snöboll som rörde på sig.
Och nu till dagens bild. Finns inga ord att beskriva denna bilden... Fast kanske man kan säga att Gaija har också lärt sig att vara i luften.
Tusen, tusen tack för en helt underbar dag Helena! Först gläntan och sen soptippen. Dagen har haft blandade fröjder! =O) Bäst var Gläntan!
