Välkommen till Exzenas blogg!

Jag har helt glömt bort att berätta om det fina IPO spåret Exzena gjorde förra veckan! tanken var itne att det skulle utföras som värsta IPO spåret. Utan ett nybörjarspår. Så jag la en bananliknande spår med vinden i ryggen. På tre ställen la jag ut lite godis som belöning (små högar var det faktiskt). Sen tog vi oss en prommis på ca en halvtimme till fyrtio minuter. När vi kom tillbaka så gick jag mot spåret och lät Zena ta upp spåret. Jag ville först och främst se om hon skulle ta ett bakspår eller spåra i spårriktiningen. Zena tog spårriktningen och var en duktig tjej! =O) Men fort gick det inte! Hon MÅSTE spåra i VARJE fotsteg! Nosen var i backen hela tiden men hon for sicksack mellan fotspåren. Såg lite roligt ut... Eftersom att det fanns lite snö så fanns det ställen på ängen där  mina fotspår fanns. en gång stannade hon opp och lyssnade. En hund skällde. men jag tog ett halvt steg (eller jag började röra på mig liiite) så var hon igång igen. Hon tyckte det ar festligt att hitta godis i spåret. Jag tror nog hon var nöjd även utan godis. Så nästa gång blir det ett roligt föremål i slutet istället. Idag skrev ajg om spåret på gaijas blogg. I vild förtvivlan med att hinna skriva innan uppkopplingen försvann. Då skrev jag att jag hade tänkt lägga spår nu när det regnar så fint. All snö i skogen var ju liksomborta. Efter jag skrev det så började det att snöa... Så nu går mina planer om ännu ett spår om intet. Nåja. Zena hittar egna spår efter den här spårturen.. Hudnar och katter och till och med Amanda har hon spåret. Hon la sig som en rem i kopplet då vi skulle morgonkissa och bajsa. barnen hade gått till skolan. Amanda går alltid en speciell väg och i dag råkade jag gå just där. Så nu fickhon för sig att spåra upp henne. OCh jag slår vad om att hon hade gjort det! Hon är förbenat uthållig den här damen! Envis! Det är gott gry i tjejen även om postlådor och konstiga stenar i skogen är just nu livsfarliga... Jag har en bekännelse också... *rodnar* Jag har aldrig borstat Zena!!!! Hon fäller ju liksom inget... OCh hon är fin i pälsen. Samma sak emd gaija. Henne borstar jag som bara när hon fäller. Inte annars. Nu i dag fick Amanda äran att borsta henne. man skulle ju tro att hudnen som aldrig sett en borst skulle tycka att det var konstigt! Nä! det är en kligrej! Det är SUPERSKÖNT att bli borstad! Zena är så pass mycket hanterad som pytteliten valp av sin underbara uppfödare så allt man gör med henne på henne är tydligen sköööönt! När man klipper klorna så ligger hon på rygg och gapar med en leksak i munnen. nu sist var det Herr spindel. den är lite knottrig och obehaglig. Men just den skulle hon ha. Så just när man klipper ligger hon blick stilla... För att sedan vifta glatt på svansen, tugga på Herr spindel och se glad ut. När man tar nästa tass så ligger hon blick stilla och gapar. Knasiga hund! Är det fint väder i morgons å ska min kompis kameran med ut och fota min vackra tjej. Gaija lär hänga med på ett antal kort hon med. Hur stor tur kan man ha egentligen att få så pass fina hudnar? Och två stycken samtidigt? Jag bara undrar...