Kennelträff! =O)

Idag är Zmillas valpar precis en vecka, en månad och ett år gammla!

Och i mogon ska vi ha kennelträff och göra roliga saker (som Gaija brukar säga). Vi ska träffas ute i Sågfors och där ska vi träna lite lydnad och tydligen även äta ngt gott. låter som en wok eller liknande. Spännande! *slurp*
Sen ska vi lägga lite spår och ha uppletande också. Så HIMMLA skoj! Det är länge sedan vi spårade jag och Zena. Men hon är så duktig så jag tror inte att det blir några problemas alls. =O)

Jag planerar att ha min kamera med mig så jag kan ha lie bildbevis... =O) Ohhhh vad jag längtar! ska gå och lägga mig tidigt så jag är pigg och glad i morgon. Tänk att man ska få ha det bra med hudnarna en heeeel dag! Wow! Och det näst bästa av allt... Hä bli trevvlitt fålk som kom och surr en stand ve oss. =O) På ren pitemålska!

Ut i skogen ska vi gå... Plocka blåbär små...

Vi har varit ute i skogen förra veckan. Jag och hundarna och så följde Sofia, ludde och hennes nya lilla kille Sockersmulans Bonzo. Bonzo är en sockersöt liten schäferkille som snart är 11 veckor. Det är var hans första lite längre skogstur och jag tror han jnöt av varenda sekund!

Från början var det nog lite läskigt med två halvgalna busar som sprang och tokade sig. Men sen blev dom allt mer intressanta och till slut så var det häftiga brudar!
Sofia och jag hade stora förhoppningar om att plocka snabbt och enkelt skogens blåa guld. Men någon hade varit där och tagit alla våra bär! Taskigt! Vi hittade ett bär här och ett bär där. Men jag kom på den smarta iden om att den som rensat skogen på bären var nog en lat en- För på båda sidor om stigen var det rensat. men inte lite längre in. Så vi gick och spanade längre in. Och se där! Där fanns det bär! Jag sjöng för Sofia att "Här finns det bär" (Euskefeurat). Men jag vet då rakt inte.. Hon verkade inte så impad. Men bär plockade hon! Så nu ska dom bara rensas. Inte för att det är mycket bär men jag är så petig.

Jag har fått låna bilder av Sofia. För naturligtvis glömde ajg kameran! Men bara för att jag glömde kameran så blev det fint väder. Molnen kring oss försvann och vi hade det hur bra somhelst i skogen.

Se och njut!



Galna schäferbrudar! Bäst man ser upp!



Sockaersmulans Bonzo... Vad månde det bliva av den här lille mannen? =O)




Stolta "storebrorsan" Ludde.



En typsik bild på Zena och Gaija. Ibland kan man tro att dom vuxit fast i en pinne. Som till och med springer tillsammans så här. Sida vid sida bledvid cykeln i skogen. Ser helknasigt ut!



Skogsprinsessan Exzena!




En supertrött Bonzo. Det var ju sååå jobbigt att hålla reda på oss alla! De stora hundarna sprang åt ett håll och busade. Vi for åt ett annat håll och ibland delade vi på oss. Men det gjorde itne s mycket för han hittade oss hela tiden. OCh lillgrabben var lika trygg med mig som med sin Mamma Sofia. Han var superduktig och det var nog skönt att få i sig lite mat och sen sova på en filt.

Ludde och Zena som verkligen blivit goa vänner roade sig högtidligt åt att hitta vatten. Vatten fanns det gott om då det regnat massor. Ludde visade Zena hur man gräver efter vatten och att man faktiskt kan lägga sig i vattenpölarna och mysa. Gaija ville inte nedlåta sig till sådant där. Man blir ju smutsig tyckte hon!
Istället så var hon barnvakt åt Ludde och jag tror att han tyckte det var skönt att bara få vara Ludde i skogen en stund. Gaija är ju väldigt förtjust i valpar. Så länge dom inte flyttar in. hon vet nog allt om hur vassa tänderna kan vara och hur efterhängsna dom är. Men när man får låna dom lite då är dom allt söta!

Tack för en härlig dag i skogen Sofia! Vi får göra om det fler gånger. =O)

Hos Lennart får man bada hur mycket man vill!

Japp! Hos farbror Lennart får man bada hur mycket man vill! Farbror Lennart är farmors underbare vän. Hos honom på hans stuga vid Bredviken i Luleå får hundarna bada huuuur mcyket man vill! Zena var salig! Hon hittade grenar och grejjer i vattnet och tvättade veden i vattnet och försökte blöta ner oss. Hela dagen! Men nu är hon nöjd. Gaija och Zena rusade runt av lyga och ni skulle ha sett när vi kom fram. Jag släppte ut huncarna och dom totalt struntade i farmor och lennart! Dom tokrusade förbi dom och sen ut i vattnet... Jösses. Dom hamnade i himmelriket!

Lennart är en helt underbar människa. Vi fick supergod mat som han wokade. Det var tomater som kom från sibirien och var brunsvarta (låter osmakligt men dom såg/var goooooda). ruccolasalllad, rödbetor och en massa annat gott. Lennart är nämligen super på att odla! Allt han odlar nästan bara växer och gror och frodas. Det blir kraftiga och fina plantor. Helt underbart att se, lukta och känna på. Denna underbara människa skickade hem en massa gott också. Sallad, räddisor, gula tomater, ruccola, broccoli och superfin färskpotatis! Wow liksom! Och så fick barnen plocka så mycket jordgubbar dom bara orkade. Så nu har vi dryga två liter jordgubbar här hemma som bara väntar på att bli rensade och uppätna. Så i morgon ska jag göra en god middag och så ska vi smaska och äta och mumsa.

Zena snodde sig lite vinbär, hallon och jordgubbar. Hon och gaija inledde en pakt och så tjuvåt dom för fulla muggar. Nu har vi två underbara och trötta hudnar som har haft en helt underbar dag med sol och bod och smaskiga bär!

Tack Lennart och Svärmor för en helt underbar dag!

Cykla! Och bilder!

Jag har nu börjat försiktigt med att cykla med Zena. Kortare turer och efter skogsväg. Helmysigt tycker både jag och Zena. Hon är helt super på att springa bredvid cykeln! Man kan tro att hon har gjort det här sedan hon var liten valp. Precis som med lydnaden. tex stå och ligg under gång. Det lärde hon sig ju också på bara ett litet kick!

Bredvid cykeln håller hon sig. Både lös och med koppel. Och hon drar inte heller. För ngn dag sedan testade jag att ha med båda hundarna. Det gick som smort! Jag är faktiskt mållös! Båda hundarna sprang sda vid sida och ingen drog i kopplet. Jag använder ett tvillingkoppel så jag behöver bara hålla i ett koppel. Otroligt bekvämt att ha det så.

Hon är så duktig min lilltjej!

Och nu en liten bilduppdatering.



Gaija på Dundrets topp.




Zena på Dundrets topp.




Brudarna på topp!




Alla mina söta flickor.




Lilla söta Rocca.





Kinesiskt körsbärsträd...





Sötaste Gaijan i världen!




Sommar!




Spårsnittslingsdagen!




Typiskt för Gaija... tituuuut!




Gaija och Zmilla. Det ser väl rätt avslappnat ut va?




Marianne får hjälp av Bruno med GPSen.





Gaija äter blåbär.




Hundflocken i skogen. Jösses! Fyra tikar och två hanar... Inget bråk. Nöjda hundar gör nöjda mattar!




Gruppbild. Tyvärr rymdes inte alla på stenen. Från väster: Gaija, Bruno (han gömmer sig för han vill inte visa att han umgås så öppet med Schäfrar), Exzit, Zmilla, Exza och Exzena.




Lite trötta och nöjda hundar efter ett antal timmar i skogen. Nu väntar ett litet dopp i en liten sjö. Mysigt värre!

Grattis alla Frostmarkare!

I dag är det en stor dag! I dag blir Exzena och hennes syskon ett år!

För att riktigt fira tre femtedelar av kullen så har dom fått en heldag i skogen. Vi har varit och snitslat spår hela dagen i dag. Gissa om det var glada och nöjda hundar? Sex hundar i skogen med oss. Alla var lösa och sprang och busade, åt blåbär (Gaija så klart) och ibland levde dom rövare. Alla björnar i skogen har fått en chock och måste gå på terapi. Jag och Marianne höll ju också låda. Så djuren i skogen har inte haft det lätt.

Jag är lite impad av Gaija och Zmila. Två vuxna tikar. Ena tikens valpar är med och inte ett enda ljud eller försök till att mucka gräl mellan damerna. Det första dom gjorde var att kolla av varandra. Snabbt gick det. Zmilla sa att hon var störst och Gaija höll med... Sen var det fullt ös medvetslös. Ja, dom är medvetslösa nu....
Gaija har ju faktiskt börjat försöka kolla om hon kan ha ngt övertag mot andra tikar. Det är nog åldern. Men med Zmilla är allt bara solklart. Inte ens när vi kastade pinnar i vattnet var det ngt bråk. Alla hundarna njöt av vattnet och simmade glatt efter första bästa pinne. De som hade lägre rang i flocken fick nog simma minst. Lite kul att se hur en hundflock på sex indivder funkar. Rangordningen mellan de äldsta var nog det som var mest stabilt. Mellan de yngre så berodde det på vilken aktivitet  hundarna hade. Men alla hundarna var så snälla och fina. Alla höll ihop och det var en riktigt flockkänsla mellan dom!

I lördags var jag och Marianne i Luleå ute på F21 och hjälpte till på ett MH för Gordonsettrar. Jag var B figge och Marianne var testledare. Efter att alla hundarna var klara så for vi ut till Lulsundet och badade med alla hudnarna. Det var samma visa där. Inga gräl eller missförstånd. Sunda hundar helt henkelt. det som jag tycket var roligt var att när jag gick ut på djupare vatten så kom gaija och Zena med mig. Mariannes hundar följde henne. När cvi kom tillbaka till varandra så var vi en flock igen. Hundarna behövde inte ens göra upp om rangordningen för det var även då också klart hur det skulle se ut.

Nåja. den här dagen har tillängats åt våra hudnar. Tre av dom blev alltså ett år idag ochdet är tre otroligt underbara hundar som verkligen är snälla, goa, fina och busiga. Ja det finns nog ännu mer gott att säga om dom men då blir det bara så sliskigt!

Jag hoppas att de får fortsätta utvecklas till vad de redan visar prov på. Det är ju stabila och trygga hudnar som verkar ha bra mentalitet och är duktiga på att kommunicera. Nyfikna är dom också. ;O) Så allt verkar ju lova gott.

Till hösten är det ett MH inplanerat och sen kommer röntgen. Så det är ett nytt år med stor spänning och massor med fjärilar i magen. Så nu lyckönskar jag HELA kullen och hoppas att allt ska gå bra.

Grattis alla fem Frostmarkare och lycka till i livet! =O)


Bilder från dagen kommer senare....


En underbar kväll! =O)

I onsdags så drog jag och Stefan och hundarna upp till Marianne och Thomas och Thomas pappa. När vi kom fram som sken solen och det var hur underbart som helst! Här i Piteå hade det regnat hela dagen så solen var verkligen välkommen att värma oss. =O)
Vi blev bjudna på wok på murrikan. hur gott som helst! Jag hade kunnat äta nästan lika mycket som stefan om jag hade haft större mage! Efter den goda maten så blevdet kaffe kokat på öppen eld. Jag dricker itne kaffe men lukten av kokat kaffe är för mig ngt helt oslagbart! Jag njuter bara av lukten. det räcker för mig.

Plötsligt kom Marianne på att vi hade förätit oss! Vi hade totalt glömt bort tid och rum... För vi skulle ju till Brukte och träna! Stackars Boel var där och väntade på oss. Så vi forserade oss fram genom Älvsbyn (och tog en avig väg istället för en rät väg) till Brukte. Väl framme så tränade vi allihopa allt vad vi kunde. Jag tror Marianne var värst. Hon hann med tre hundar medans jag och Boel hann med våra två...
Jag började med Exzena och hon var superhet och busig. Det bara lyste i hennes ögon! Hon är verkligen inte brydd var vi är och tränar. Spelar ingen roll för henne eller Gaija var man tränar. det är träningen i sig som räknas!
ialla fall så har jag börjat med framförgåendet. Hon har förstått att hon ska framför mig men det behövs lite mer träning innan hon helt fattat galoppen. Jag är ju bortskämd med Gaija som kan frammåt på grund av att hon fått träna drag. Men jag kan nog gissa mig till att Zena kommer på det snart också.

Gaija var olydig. Hon fick för sig att agillity och lydnad går hand i hand. Så under apport med dirigering så tyckte hon att man visst kunde springa över spången när man hämtat apporten. Och den mittersta och heligaste apporten den var hon bara tvungen att ta heeeela tiden! Fast hon vet att man inte får!
Jag testade också elitens platsli9ggning med störning och platssittning utom synhåll. Det funkade super! Hon är så duktig och go Gaija.

Efter träningen så forserade vi oss ännu en gång genom Älvsyn för att inta min rabarberpaj med hallon. Alla åt och åt och åt... Tur jag gjorde en STOR paj! =O)
Sen satt vi och surrade tills natten började komma. barnen hade fått för sig att de skulle tälta på fingermanholmen så vi for raka vägen hem, packade, gjorde mackor och sen for vi ner till hamnen och blåste upp får gummibåt. Så i natt har barnen sovit ensamma på Fingermanholmen med hudnarna. Två tält på fyra barn och två hundar. Rapporter därifrån har vi fått. Dom har tydligen roligt och badar för fullt. Även om inte solen lyser så gör dom det.

Skulle tro att vi får hem trötta hundar och barn i kväll?

Quickfix!

Japp! nu är Zena mogen för att få sig ett litet Quickfix. Alltså platsliggningen ska nu ordnas till. Zena som aldrig legat platsliggning med Ludde gjorde det i kväll. Det gick faktiskt riktigt bra! Hon och Ludde låg stilla och fint i tre minuter! Men jag vet av erfarenhet att hon lika gärna kan kliva upp efter fem sekunder....
Så jag och Sofia och ludde gav henne en omgång Quickfix. Det gick alldeles utmärkt! Hon klev upp några gånger när Ludde och Sofia kom nära och då la jag henne bara snällt ner och då låg hon kvar.  Sofia körde också en del inkallningar framför och snett bredvid Zena och det gick bra förutom första gångerna då hon gärna ville resa sig upp och komma hon med.

För att de som inte har ngn aning om vad Quickfix är så gör jag som så: Jag som förare lägger hunden och ber den stanna kvar. JAg går en meter ifrån hunden och står kvar där. Nog nära för att hunden ska vara trygg och nog långt ifrån för att hjälptekipaget ska kunna gå mellan oss. Sen får hunden ligga stilla och jag säger Stanna kvar så fort hon försöker resa sig och ett lungt och vänligt bermm när hon lägger sig ner igen. Hudne ska inte ens hinna börja resa sig på armbågarna när man ber den stanna. det ställer ganska stora krav på föraren att avläsa sin hund så man hinner i tid få hunden att stanna. Skulle hunden resa sig så ska man bara lugnt och stilla få hunden att lägga sig igen.

I slutet så låg hon kvar när Ludde nosade närgånget på henne och när han försökte få henne att resa sig upp. Hon fick just den där blicken jag vill att hudnar ska få när de lär sig platsliggningen med hjälp av Quickfix. Dens ka säga: JAg vill inte men jag MÅSTE ligga kvar! När de får den blicken och ändå ligger kvar så t6ycker ajg att de har lärt sig ngt. de har lärt sig att vad som än händer så ska dom lungt ligga kvar. Jag som förare ska visa henne att jag har ansvaret och berömma hudnen lungt och stilla. Och vara lugn själv. helst inte gå fram till hunden utan på håll få henne att bli lugn. fixar man det då har man en hund somligger OAVSETT vad som händer runt om!
Hudnen ska känna sig trygg och lugn och det ska vara ett moment där hudnen ska vara fokuserad på mig men ändå ligga tryggt kvar. När man uppnått det å har man kommit i mål. Med gaija ahr jag ju det och det kommer jag att göra med Zena också. Men med henne tar det nog några gånger till. Jag vill inte skyndapå utan låta henne ha den tid hon behöver för att mogna in i beteendet och självsäkerheten vid platsliggningen. det får hellre ta tid än att det ska bli fort och fel. Även om jag kallar detta för quickfix så är det inget som händer över ett par minuter. Däremot så är det snabbare än att tjata sig less och gå och lägga om sin hund hundra gånger och ändå ha en hund som inte förstår vad den ska göra.
observera. Detta gör jag aldrig på hundar som är ängsliga eller mycket osäkra på sig själv och/eller andra hundar och människor.

Vi har ju också kört uppletande för första gången!

Gissa om Zena är duktig? Japp! Stefan fick springa ut med en leksak som hankampat med Zena och lägga ut den. OCh sen tillbaka samma väg som han gick ut. Alltså som ett L. Sen släppte jag Zena. I full fart sprang hon ut och försökte hitta spåret. Stefan fick valla av rutan mest och det var nog bra. För hon hittade Stefanspår ööööverallt och blev lite förvirrad. plötsligt fick hon vind på leksaken och hittade den! en ÖVERLYCKLIG Zena kom springandes tillbaka med leksaken!
Så vi testade en gång till och det blev klockrent! rakt och snyggt ut och sen hittade hon saken. Så nu fick Stefan springa ut med leksaken igen och lämna den i skogen och då gick vi. Så nu kommer hon ihåg att det ligger en roooolig leksak där ute i skogen och väntar bara på henne! =O) Himmla kul med en hund som bara vill och vill och jobbar som attan för att hitta sin leskak!
Och hon fattade som vanligt snabbt vad hon skulle göra. Och även om hon fick jobba lite för att hitta så jobbade hon på hela tiden och hade bra fart hela tiden. Så bra hon är min lilla tjej!

Hade tänkt testa tunga apporten också... Men jag glömde. Så jag ska ta fram mina hantlar och jobba lite här hemma. Hon gillar ju utmaningar så jag tror inte att det blir problem. Hon påminner mycket om Gaija när det gäller sånt. ju tyngre och svårare ju häftigare är det!
Just sånt gillar jag! Lite jävlar annamma ska det vara!

Zena var mcyket nöjd med att få busa i slutet med Ludde och gaija. Hon provade också på Gungbrädan. Och hon räds inte heller för det stora "BANGET". Kan Gaija så kan hon minsann!

Ha en trevlig helg. Det har jag redan! =O)

Baddaren!

Japp! Zena är en av de hundarna som verkligen skulle fixa baddaremärket! Hon är proffsig... snygg... och snabb i vattnet!

Hundarna har varit som galna. Som vanligt har Gaija varit galen med sin gula badboll. Ingen får ta ta den och till och med när hon vill att vi ska kasta den så har hon svårt att släppa den. Tala om att älska sin gula badboll!?

Jag försökte hitta en badboll åt Zena idag också. men det gick inte... Den var för dyr. Så vi får uppsäka Gunillas hundshop och fixa en boll där. Men hon fick en annan rolig badleksak. En liten gummiboll med ett snöre i! Den var kul minsann! För när man biter på den och det är vatten i den så sprutar vattnet ut på sidorna! Det gillade minsann Zena!
Hon gillade att bitas också. Ialla fall i bollen. Dum som jag var så höll jag bollen under vattnet. Zena tog sikte och PANG! Hon satt fast i min arm! Jag hade tur att det inte gick hål... Ett yttepytteliiiiitet sår på överdelen av underarmen och ett vackert och färgglatt runt blåmärke på undersidan av underarmen. tur att hon inte bet av mig armen! Det var nära. Men hade hon gjort det så hade jag dängt på henne med den. ;O)
Zena spottade ialla fall ut min arm snabbt som ögat och det var ju skönt det. Annars hade det nog gort ännu mera ont. Just nu känns det då ingenting. Man är ju van vid att ha ont... =OP

Jag hade tänkt bada Zena med schampoo och allt sånt men jag fixar det inte (beror inte på min halvt amputerade arm). Jag fixar tydligen inte att simma. Jag får världens huvudvärk! Nacken blir tydiligen helt knasig... Men i morgon blir det bad i badkaret med nya badmattan och en massa krimskrams och grejs. tänkte ha lite levande ljus och luktelser också... Tror ni Zena gillar det? Hon är ju en gudinna så hon orde ju gilla lite extra lyx tänkte jag. *flinar glatt*

I morgon planeras det ännu mer bad. Få se om hundarna får stanna hemma och vila. Vill ju inte överbelasta dom. Dom har ju liksom inget vett när det gäller att ta det lungt. blev en lång dag i dag och det var inte många minuter dom lkåg och vilade. Jag kom på att man kunde ge dom var sitt mindre tuggben. Jag kan tala om att det finns fina och sandiga tuggben vid grönan nu. Dom har blivit begravda och uppgrävda ett antal varv nu. Men dom är säkert delikata! Så dom nöjde sig alltså inte med att ligga och tugga på benen utan dom var tvungna att LEKA med dom! Galningar!

Just nu i skrivande stund så ligger Zena under databordet och snarkar. Låter skönt och jag blir sömnig. Så nu ska jag nog sova. Det är ju en ny ficn och varm dag i morgon. Hurra! =O)

Resultaten! =O)

Nu har jag orken så då passar jag på...

Platsliggning: 0   Avstår

Tandvisning: 10

Linförighet 7.5
    Ojämnt tempo under språng, nosar. (Zena har inte riktigt fattat det här med att följa med hela tiden. En blomma kan plötsligt vara en kul grej att leka med. Hon är rätt valpig fortfarande.)
Läggande: 9

Inkallande: 10

Ställande: 10

Apportering: 7
    Tappar apport.

Hopp över hinder: 8    Lätt islag.

Helhetsintryck: 9   Bra kontakt, STOR arbetslust.

Dommaren var djupt impad av henne. Riktigt kul att få höra en hel harrang från honom om hur härlig hon verkar vara att jobba med. Han trodde att vi kan komma långt. Jomenvisst kan vi det! =O)

Första tävlingen är gjord!

Vi ahr ju varit till Gällivare där Zena har gjort sin tävlingsdebut. Jag var supernöjd! Vi fick 150 poäng utan platsliggning! Jag belsutade att inte ha ngn platsliggning eftersom att Zena inte ligger tryggt ännu. Domaren var djupt impad av henne. Hon har en otroligt bra samarbetsförmåga och kontakten är det då minsann inget fel på tyckte han. Hund med stor arbetslust! =O)

Jag kommer att lägga ut tävlingsresultatet här senare. är för trött just nu för det. Men vi fick ett andrapris och en adnra placering ialla fall. Och det är inte illa! =O) Hon är bara sååå underbar min lilltjej!

Snart tävlingspremiär!

Nu börjar det närma sig... Vi jobbar på lite då och då med lydnaden och speciellt med platsliggningen. Men jag tror nog att vi står över den ändå. hon är inte trygg ännu och hon känns lite omogen. Jag tror att det har med det att göra. Hon har inte riktigt förstått momentet och vet inte riktigt vad som krävs av henne. Men det kommer. hon behöver lite tid på sig. Jag ska även lära henne hakan i backen. Jag tror det är en bra hjälp att förstå att man måste ligga kvar.

Vi har ju varit på kennelträff med Råggrindans kennel! =O) det var skoj. Vi började med platsliggning med skott och då stod vi med unghundar en bit ifrån men så att de kunde se skytten. Alla hudnar skulle bara ta det lungt. Ligga ner utan krav. enligt kennelmamma Mia så ska det vara det bästa sättet att få hundarna van vid ljudet utana tt gör angn affär av det. Och jag tror faktiskt på det. Busar och leker man så finns alltid en chans att mankan råka trampa hudnen eller att den är mer stressad av aktiviteten när dom hör skottet. Hudnarna fick ligga först en liten stund i lugn och ro. Alla fem (?) hudnarna som inte varit i direkt kontakt med skott låg snällt och fint. Inga problem. Och när skotten komm så kikade Zena först mot skytten men sen så brydde hon sig inte om de resterande tre skotten.

Så jag kan med ett stort leende säga att Zena är helt skottfast! =O)

Sen när Gaija skulle ligga platsliggning med skott så fick Josefin ta hand om Zena. Hon såg helt avslappnad ut när skytten sköt. Fyra skott till och hunden bara låg där och såg ut att njuta av att få kika på de andra hundarna. Hon bemödade sig inte ens att fundera vart jag tog vägen. Jag gömde mig i en lada medans Gaija låg. Ladan var perfekt för den var full med springor som man kunde kika genom!

Jag jobbade lite med lydnaden och det var flera som tyckte att hon verkade verkligen gilla lydnaden. En av tejerna beskrev henne som att hon aldrig sett en hund med så glada ögon när hon jobbade med mig. Jag får hålla med. Hon trivs verkligen med att jobba och hon verkar ha bra med uthållighet!

Det har ju varit varmt nu en tid och även om jag tränat en hel del med henne i värmen så har hon aldrig visat att hon kännt av värmen. Därmot blir hon ju trött i huvudet om jag skulle hålla på för länge. emn det har ju med att hon är en ung hund. Kortare pass funkar bra men jag vet att hon kommer att bli precis som Gaija, en uthållig tjhej med massor med arbetsglädje!

På torsdag ska jag lägga ett litet spår åt henne. Hon känns väldigt bra i spåret och hon ser ut att tycka att det är superskoj! Det känns med andra ord tryggt att lita på henne och jag tror att vi kan göra ett längre spår med två vinklar. Hon är redo för det nu.

Zena har slutat löpa nu i helgen och hon har kommit ur löpet som en mycket stadig och trevlig tjej. Inga spöken så långt ögat når. ;O) Hon känns betydligt mer vuxnare än vad hon var för tre veckor sedan och har fått ett lugn med värdighet.

Sen så har hon lärt sig simma! vet inte om jag ahr skrivit om det tidigare? Ialla fall så är hon en hejjare på att simma och hon har hemskt roliga saker för sig i vattnet. Hon springer ut till det djupa, stannar för att sedan ta ett stort fyrfota (vad annars hopp ut i det djupa. Att få vatten över huvudet är inget som bekymmrar henne och hon plockar gärna upp saker från botten.

Så just nu känns det som att jag har en stabil och trygg tjej som börjat få ordning på sitt självförtoende. Dessutom så får man väl leta efter en gladare och mer svansviftande tjej! Fast jag vet var det finns fler sånna.. Haha! i Älvsbyn!

Herregud så nöjd jag är med henne! =O)


Lydnad och spår och ännu mer lydnad och nya hundkompisar!

Just nu så ligger vi i hårdträning. Eller hårdträning och hårdträning. Hur hårt tränar man en unghund egentligen? Vi leker fram rätt beteende och slipar till dessa så det ser något så när ut. ;O)

Så här ligger vi till nu:

Linförighet/frittfölj: Med en boll i vickan så funkar det rätt bra. Kanske lite vida svängar och luftig gång. men det kommer. För i början av veckan så klarade hon inte av att hålla koncentrationen utan att ha en boll i synen. Nu fixar hon det med en boll i fickan! =O)

Läggande under gång: Zenas paradnummer! hon älskar det! Lite mer finslip så får vi en tia. =O)

Inkallning: Bara hon sitter kvar när jag lämnar henne och inte tjuvar så är det en nästan nia. Avslutet behöver fixas också... ;O)

Ställande under gång: Vi har jobbat lite med att kasta bolloch stå still. Alltså man låtsas kasta bollen och då stannar Zena jättesnabbt och snyggt. Sen gäller det att snabbt som ögat berömma för annars så lägger eller sätter hon sig... I dag testade ajg en gång ställande under gång med hjälp av en handhjälp. Och simsalabim!  Där stod hon! Så där är vi också på G. =O)

Apportering: Det borde funka. Det har funkat hittills.. men i dag så spottade hon ut den. Men Zena var varm och säkert törstig efter allt bus och tränande. Så jag gjorde så hon fick lyckas en gång och så la vi av för dagen med detta.

Hopp över hinder: Kanoners! Skitkul tycker Zena! Det är bara avslutet där igen då...

Platsliggning: Jag har börjat jobba med platsliggningen på två sätt. Har delat upp det alltså. Den ena är på nära håll med störning. Idag jobade vi med störning och hon hoppade upp en gång. Sen så måste jag jobba med avståndet. Hon vill gärna följa med när jag gått 15 meter. Ändå tycker jag att jag har försökt jobba med att öka avståndet i lagom takt. emn ngn stans så brister det. får klura ut vad det kan vara...

Tandvisning: Oups! Det har jag glömt! *rodnar* Men eftersom att Zena är så otroligt glad och posetiv till folk så ska det inte vara några problem. Enda problemet är att hon vill ställa sig upp. Inte lätt att vara glad och ha en glad rumpa i marken precis. Vi tränade tandvisningen för första gången idag. först fick Stefan vara domar. Gick bra förutom rumpan. sen fick Jossans kompis Ida hjälpa till. Det är en orädd tjej som gillar hundar det! Så hon kom och skakade hand med mig och sen kikade hon länge och väl in i Zenas mun. Nemas problemas. Då höll jag henne också så hon inte kunde kliva upp och så fick hon massor med berömm! =O) Ibland är det bra att ta med barnens kompisar på träning tror jag... =O) Tack Ida!

Helhetsintryck: En klar tia va? Glad och go tjej som verkligen vill vara med men tycker det är såååå svårt att hålla koncentrationen uppe. Men det ger sig. Hon är så ung ännu. Sånt får man ta. Är mer avslappnad i inlärningen med Zena än vad jag var med Gaija. Känner mig så trygg med zena. Men det beror nog mycket på att jag gjort allt det här en gång förut. =O) Jag tycker ialla fall att Zena ska få en tia i helhet. ;O)

Sen så har vi då spårat. Honren växte i pannan på mig i tisdags och då la jag ett jättesvårt spår till lilltjejen! Spåret var drygt 100 meter och jag hade tre träapporter och en boll och en torkad strupe i slutet. Bollen la jag efter andra pinnen. De första två räknade jag med att hon skulle gå över och då tyckte ajg att hon skulle kanske få en liten ahaupplevelse istället. OCh ifall hon skulle hitta en apport så skulle hon få en bollbelöning i spåret! =O)

Så blev det inte! Zena spårar som en gudinna! Hon är noga och även om hon inte alltid är i spårkärnan så följer hon spåret. Nu var det rätt kraftig vind och den virvlade lite också. Kan också lägga till att vi var på torr mark ute på pitholmsheden. sand och vitmossa. svåååårt!

Nåja.. Hon spårade och ficknapp på första pinnen! Jag var snabb och bad henne lägga sig. och det gjorde hon. så kastade jag pinnen till henne och vi lekte så en liten stund. Så fortsatte vi. hon fattade direkt att hons kulle spåra då jag sa varsågod. =O)
Sen så kom vi till nästa pinne. hon var liiite på sidan av spårkärnan. Men nog fanken fick nosen tag på lukten av pinne nummer två! Så då körde jag en liggmarkering och så busade vi med pinnen och lekte sprättleken. Rooooligt!
Sen så var det varsågod och vi for iväg igen! plötsligt låg bollen precis där där Zena gick. hon tittade på den med en lustig min och tittade på mig. så ajg sa ligg. Hon la sig igen. Bollen var nog inget hon hade räknat med. emn vi hade kul med den också! Nu kände ajg att hudnen började fatta galoppen.

Så efter varsågod så drog hon iväg igen. Då kom vi till en övergång. En häst ahde nyligt gått på vägen men det SKET hon fullständigt i! Hon driog rakt över vägen och in i skogenigen. Där kom en lätt vinkel och så en pinne till! tjoho! en ny snabb blick på mig och så la jag ner henne. En ny omgång rolig sprättlek igen och så var vi vidare igen... Nu blev det en 90 gradersvinkel och så två meter. Där låg en torkad strupe. rätt varmt var det och det kändes som att min strupe också var torkad. ;O) Zena fattade aldrig att hon skulle markera strupen utan var bara sååå förvånad över att hitta ngt annat underligt. Hon såg ut som att: tänk.. det finns allt möjligt ute i spåret...

Sen fick jag förmå henne att äta upp den där jäkla strupen (som kändes som min). OCh då tyckte hona tt det var riktigt mysigt. Där låg vi i skogen och åt strupar och mådde gott. Sen var spåret slut. 

Tanken med att ha ett sådant slut är att hon ska förstå att nu är spåret slut. Jag selade av henne och vi kopplade av. Tydligen förstod hon det för hon letade inte spåret mer föränn vi gått en bit. Då kom hon på att hon ville mera. Men det var slut... bara att acceptera!

Vi har även fått två nya kompisar!

Zoya och rocca! Zoya är mamma till lilla Rocca. OCh Rocca är nio veckor. Johan ahr numera två underbara hundar och jag är lika förtjust i båda! =O) tycligen så smittar det av sig på min ahudnar för dom accepterar varandra så fint. I onsdags så for vi ut till Johan för att ta en prommis med hudnarna. Funkade jättefint! Inga grupp och dom vet vem som har vilken plats och var. Nu idag så for vi dit igen. Då fick dom umgås på Johans gård. Lite orolig kännde jag mig men det gjorde inte hundarna. Zoya och Zena är kompisar! gaija och Zoya bryr sig inte speciellt om varandra men är hövliga mot varandra. Gaija visar tydligt att det är Zoya som är den ranghöge. Det känns bra, så får det vara för mig också.

Anlednignen till allt detta är att vi ska ju bo i husvagn med Johan och hans två hudnar i tio dagar. det kan ju vara liiiite bra att dom har fått lära känna varandra innan. Och jag hoppas det fortsätter så här. Vi kommer aldrig att lämna dom ensamma utan de får alltid ha oss som vakande ögon över sig. men ajg tror nog det ska gå bra. Zoya har en härlig inställning till andra hudnar så hon är nog rätt förlåtande också. Gaija är också en sådan hund att hon vill inte bråka. Zena bill bara leka...

Såja. Nu har vi examen att se fram emot. Sen är det sommarlov! Så då ska det bli sol och bad för hela slanten ahr jag bestämt! Så fort Gaija har slutat löpa så ska dom få börja bada. Zena har nog slutat löpa det kommer då inget mera blod. Hon har haft ett lätt löp. det enda som jag märkt har varit att hon är lite krypig ibland. emnd et har blivit mycket bättre. Hon blör lite också. Bara så där lagomt så man ser att hon löpter. Hon och Gaija hjälps åt att städa efter varandra och påminna varandra om att tvätta skruttan. Men ajg tror nog att zena är mest noga. hon städar efter gaija också fast hon slutat löpa. Stackarn. Gaija blodar betydligt mer...

Näpp. Nu är det natten för mig. Mycket att fixa inför denna vecka och nästa vecka så drar vi till Gällivare! =O)


Högt uppe på berget.

Ikväll bestämde jag att fara ngåonstans där jag inte brukar gå med hundarna. Så vi for till Degerberget och även där bestämde jag att Herr Huggorm skulle vara inne i ngn varm håla och sova. Och mycket riktigt. Herr Huggorm höll sig borta från oss! Inga ormar så långt ögat kan nå!

Zena var som galen sista biten upp på Degerberget. Hon ylade! Så brukar hon aldrig göra. Hon är en tyst hund i bilen när man kör.

Så här såg ialla fall vår härliga kväll ut.


Utsikt från Degerberget.

Söder.




Norr.




Öster.




Mys på berget.




Jag tror att hundarna också beundrar utsikten.




Vackra Exzena.




Det vanliga pinnbuset.




Nu börjar dom sämmre bilderna. Jag måste köpa en ny kamera. Den jag har hionner inte ta bra kort på Zena. hon är för snabb.




En gömmelse.



Bära veden bakom bodan kanske? Vedbrist finns inte när man har schäfer.




Spring på klipporna!



Ännu mera spring...




Spring på klapperstensfält. Här gäller det att hålla munnen rätt på tungarn. ;O)




Som vanligt går det för fort för kameran...




Även här går det för fort...




Och igen...




Pinnkamp.



På torsdag så planerar jag en liten middag uppe på berget. Där ska vi sitta och grilla och äta gott medans hundarna gör hundiga saker. Kanske dom får äta sin middag genom att söka upp den i skogen? Skulle vara kul... Så nu ber jag till vädergudarna att vi får SOOOOL på torsdag! Hjälper det om man gör en soldans också?

Hust det ja! Jag upplevde en traumatisk händelse i dag på COOP... Jag stod och pratade med en bekant när jag och min mamma skulle handla. Så min mamma gick i förväg för hon skulle ha en miljon saker. Jag skulle ha fem saker... Sen gick ajg efter pratstunden glatt iväg för att hitta min mamma. Men jag hittade henne inte! Jag gick FYRA varv på COOP och letade henne. Sen kom jag på att man ska alltid gå till kundtjänst om man tappar bort sin mamma. Så då gjorde ajg det... Och dom ropade snällt ut: Vera! Din dotter Veronica saknar sin mamma. Kom till kundtjänst.
Min mamma hittade mig där... Tack o lov! Annars hade vi nog fortfarande gått runt COOP utan att hitta varandra.

Vill passa på att tacka personalen för att ni hjälpte mig att hitta min mamma. =O)

Vi tränar!

Zena har blivit en stor tjej nu. Hon löper!

Fast så fasligt mycket blod är det inte. tack o lov! Lite droppar här och där bara. =O) Men löper går hon! Det betyder att vi kan tävla i gällivare! Tekniskt sett.

Däremot är jag i valet och kvalet om hon är redo för det ännu? Så här ligger vi till just nu:

Fria följet eller linförighet (för henne spelar det ingen roll om kopplet är på eller av): Går skitfint kortare sträckor. Men behöver se belöningen för att orka hålla koncentrationen på mig. Vi jobbar just nu mycket på att träna samarbete... vet inte vart den träningen tog vägen?

Inkallning: Om hon sitterkvar så kommer hon snabbt och fint med en liiiiten fördröjning. Hon funderar en sekund om det verkligen var HIT jag sa? Hmmm... Ingången måste finslipas lite. Hon hoppar upp på mig vid ingången. Busunge!

Läggande under gång: Oups! Råkade göra en läggande under gång utan att tänka mig för och där låg hon... Ngt hon gillar är ju att lägga sig. Så jag tror det kommer rätt fort.

Apport: Tar helst en träapport och tuggar inte. vi har ju tränat med plastapporten och den är liiiite läskig. Så det funkar ännu bättre när jag använder trä.. måste bara finslipa på momentet så det blir snyggt också.


Hopp över hinder: Orkar hon vänta på mig så gör hon ett jättefint hopp över hinder och en fin ingång de gånger hon inte studsar på mig.

Ställande under gång:
Det har vi inte börjat med ännu...

Platsliggning: Det jobbar vi med... Hon kan ligga stilla och jag har under hundmöten haft henne att ligga och ligga kvar. Numera så gör hon det och det enda jag behöver göra är att få henne att vara tyst. Nu mera bffar hon bara....

Som ni ser så är vi inte klar ännu för tävling. Men jag ska ligga i och jobba med henne nu de veckor som är kvar. hon gillar verkligen att träna och nu är vår appellplan nedanför huset torrt och fint. Så nu går det att träna där! Jippi!

Mina funderingar på tävlingen i Gällivare är att bara tävla de moment som jag vet hon klarar. Och avstå de andra . det blir alltså en träningstävling. Vi är itne ute efter att vinna eller ngt utan bara ha roligt och se hur långt vi kommit. Jag vill inte heller jäkta lilltjejen så de moment som inte hinner bli klara får vi alltså avstå.

Så nu ska vi ner och träna en stund. Återkommer senare med hur det gick. =O)


En flitig dag... =O)

Idag har det varit en flitens dag.

I går så fick jag lust att fara ut till gläntan. I förmiddags så ringde Sofia. Perfa! Vi följdes åt ut till Gläntan och hade ett par underbara timmar med våra doggs där. Jag bjöd Sofia på kycklinglår, festis och som efterätt en chokladboll och en filmrulle åt mig. Helmysigt! Hundarna var som galna och sprang och busade i stort sett hela tiden. Att springa i vattnet var också en höjdare!
Som vanligt så jagade Gaija (med en pinne i munnen) Ludde och Zena. Ser lite småtöntigt ut när två schäfrar blir jagade av en annan hund med en pinne i munnen... Normalt? Tror inte det. Det brukar ju vara den som har pinnen som blir jagad.

Väl hemma så torkade ajg hundarna och lät dom vara ute en stund. Dom kan gott få sanda ner ute istället för inne. Sen blev det tvätt och så tog jag tag i dammtorkningen. Jösses vad damm och hundhår! Men nu är det rent och fint i vardagsrummet. Till och med sofforna har blivit dammsugade och rengjorda under dynorna. Det var ett kilo sand i soffan.

Hör du det STEFAN! Ett kilo sand!

Amanda fick inte vara på datorn så hon hade tråkit. Så hon fick hänga tvätt, damsuga övervåningen och laga middagen. Tänk vad mycket de små kan uträtta när de inte får vara på datorn?

Sen vid 17.30 så susade jag iväg till "grönan". Vi skulle träna sök där... Jag var tidig och inte en levande själ var där... Så ajg tog hundarna på en rastrunda i skogen och smög ner till badpölen. Den var lika grön och glittrande som vanligt. Oj vad ajg längtar tills det går att bada! Gaija ruuuusade ner till pölen och stod sedan och bad om lov att få hoppa i. Det fick hon inte då jag trodde att vi skaulle träna sök. Vem vill jobba med en blöt hund i onödan? Inte jag! ;O) Hon har ju redan varit blöt en sväng idag.

När vi kom tillbaka till bilen så fanns bara en av mina kurskamrater där. det blev ett redigt bortfall i kväll! Ingen orkade komma. bara jag och min kurskompis... Men vi var hurtiga och la spår istället. En åt lilla söta boxerbruden Doris... Hon är bara sex månader men såååå duktig! Hon spårade jättebra opch tog spåret fint. Det hade blåst lite sidvind just där spåret blev lagt men det gjorde inget. hon spårade å och hittade sin lilla kamp. =O)

Zena fick också ett. Hon fick ett rakt spår med en liten böj på slutet och leksak. Liggetiden blev en halvtimme och Zena spårade rätt bra. Hon var lite vinglig i början men sen så fickhon till det och spårade jättefint. Böjen var inga problem. Och leksaken var en fullträff! älskade bollen! Men den var jag så bussig med så den kastade jag rakt upp i en tall! Får se om den blåst ner nu ngn dag. *hoppas på blåst*

Jag måste verkligen gå i en "Hur man kastar föremål" kurs!

Gaija fick ett roligt spår. Jag och min kurskompis gick ut den tillsammans. Vi fick efter varandra och dleade på oss då och då. Jag tänkte att det skulle bli kul att se hur hon valde. Det blev sex apporter i spåret och några vinklar. en av apporterna la jag precis i slutet av en vinkel. lite småjävlig måste Jag vara ibland! Vi gick även efter sidan på en bredare stig och sedan korsade vi den.
Gaija spårade som vanligt med en glad iver. Hon gillar verkligen att spåra! Hon gillar ALLT!
När vi delade på spåret så gick hon först i mitt spår för att sedanleta upp det andra spåret. Sedan följde hon det tills vi återförenades igen. I vinkeln med apporten så tog hon apporten utan att ens blinka. Plättlätt! Vid den blreda stigen gick hon först över (vi har ju alltid gjort så matte!). Men hon gick raskt tillbaka när hon upptäckte att det fanns inget på andra sidan. Alla apporterna tog hon och hon spårade exakt i alla vinklar. Inget sökande eller bökande!

Det är ju ett halvår sedan vi spårade sist. Men den här hunden är en naturbegåvning. Träna på spår? Det kan hon ju redan hahah! Nädå... Vi ska ta och öka spårkondisen lite. Nu blev det inte så långt men hon blev lite flåsig efteråt.

efter spåret for jag ut till bruks. tänkte träna lite men nu började ryggen att säga ifrån. Så det blev itnså mycket träning. Jag jobbade lite med positioner med Zena och frittfölj., Inkallningar och platsliggning. Samt lite fjärrdirigering. Hon börjar bli riktigt duktig på det minsann! Däremot så är koncetnrationen urkass. Vad som händer på andra ställen är ointressant. Jag måste skärpa mig med lydnaden nu. Jag har faktiskt spårat mer än tränat lydnad med lilla damen!

Gaija fick en dust i friaföljet och där började hon pipa. Vi kvartsamtalade lite och sen höll hon tyst. Sen så körde jag lite inkallningar och så blev det lite fjärrdirigering också. Hopp över hinder fick hon också testa. Men då stod jag med ryggen eller sidan mot hindret. Jösses vad svårt det är att hoppa när man inte står mot hindret hälsar Gaija.

Efter träningen for jag hem till min mamma och kraschade i hennes soffa. ryggen vill inte alls mer! Men efter en god bulla så kände jag mig mycket piggare. hudnarna sov som små stockar och det var sååå fridfullt! Vid nio kom ena dottern till mamma och sen for vi hem så nu sitter jag  häääär! =O)

Känner mig faktiskt nöjd över dagen. både hemmet och hundarna har fått det dom behöver. Massor bra!
I morgon ska vi shoppaloss på kläder jag och barnen. Dom behöver kläder till examen. Känner jag dom rätt så kommer dom att vela så det blir inte så mycket klädköt. För tillfället billigt men närmare examen så blir det panik och då MÅSTE jag köpa ngt som kan bli dyyyyrt! Jäkla ungar! Dom ska få arbeta sig till sina kläder snart. Det kostar... Dom behöver också sommarjackor. Alla har vuxit ur sina jackor och de som går att ärva är i för dåligt skick.

Money, money, money!

En dag med lugn och ro och sinnesfrid.

Just det behövde jag idag. Förn att ha farit runt som ett roll på diverse vårdinrättningar, skolor och en massa annat smat faktiskt itne mått bra så behövde och själen sin medicin. Så jag drig iväg till gläntan där jag alltid hittar sinnesfrid. Det är min plats på jorden där jag kan hitta det jag söker och framför allt tanka mina batterier. Hade jag varit religös så hade jag nog sagt att man hittar guds underverk där ute också...
Nu är jag inte religös men jag är så nära det man kan bli efter en dag där ute. Det är så vacker, stillsamt och helt underbart där ute så jag finner knappt ord!

Jag tror hundarna håller med mig. I kväll har jag knappt sett till dom. Zena ligger under sängen min och sover. Gaija har krypit ihop i vardagsrummet. Ingen av dom vill gå ut i onödan och de är inte intresserade av att leka. Jag har gjort en omorganisering i hjärnan föressten! =O) Jag har beslutat att tömma hundarnas lekkrog och slänga alla småbitar av leksaker som är kvar. Just det... Småbitar! det blir liksom bara det av allt de har där. Så idag har jag köpt en kampknut till dom. En lagom som de båda kan hålla i ordentligt och som även håller för deras eviga kamplekar. Jag avskyr dessa repleksaker men ajg har insett att de är nog de enda som håller?
Pipleksaker är redan bannlysta. Och de stackare som är kvar är bara en hel förutom pipmojjen. Alla andra är i små bitar. Blåboy som vi haft nu några år gav upp i vintras. Då blev han dekapiterad. Alltså inget huvud. Svansen följde raskt efter. Ingen vacker syn. OCh sen allt det där vita luddet som var innuti men som hamnade utanför.. Det såg ut som vinter både ute och inne!
Sen köpte jag i min stora enfald två roliga bääbääfår... Det tog en minut sen hade dom plockat ut pipgrejjen idom. OCh sen var det mer vitt ludd.
Zena har en Ettkorre (ekorre). Den var fin tills nyligen. Då åkte ansiktet bort och så blev det mer vitt ludd...
Gaija fick en spindel av mormor när hon var bebis. Lopna tyckte den var så vidrig att hon lämnade den ifred och Gaija har varit rädd om den. Tills Zena och Gaija började kampa med den! Den har gått av på hälften. en vänster och en högersida är det numer...
Så nu blir det bara rejäla hållbara leksaker i fortsättningen. Små töntiga pipsaker och mjukisjur är bannlysta!

Nåja. Nu går vi raskt vidare till dagens underbara bilder. Se och njut och överaskas!



Jag trodde hon stod så vackert... Men hon ser mer skitnödig ut.

image1042


Gaija försöker gömma en pinne i sanden. Men det ville inte pinnen. Dumma pinnen!

image1043


Zena tror att hon är en känguru...

image1044


Visst ser det drömlikt ut? Gaija ÄR min drömhund! =O)

image1045



Nu ser hon mindre skitnödig ut! =O) Snygghunden Zena med snygghunden Gaija bakom... Gaija ligger som vanligt och håller i en pinne.
image1046


SnyggZena! (mer behöver väl inte sägas)

image1047


Gaija gör som vanligt... Har en pinne som ingen får ta...

image1048


Ni ser rätt! Vatten! I en vik i slutet på gläntan så finns det öppet vatten. Iskallt trodde jag. Men det var faktiskt varmt! Zena står och funderar på om man verkligen kan kiva ner i vattnet?

image1049


Men..kom igen nu då fegis! Det är ju bara vatten!

image1050


Ok... Jag testar Gaija... Det är ju...det är ju... BLÖTT!

image1051


Weeehooooo! Man kan ju springa i vattnet! Det är här var ju superkul!

image1052


Spring! Spring! Spring! Släpp hundarna friiia!

image1053


Man blir ju då snurrig, tycker Gaija...  (hon ser nu så snäll ut, men det beror på att hon ÄR snäll)

image1054


Man kan HOPPA också! Fyrfotahopp!

image1056


Kom på att jag haft fel inställning påkameran (tack barnen). Så därför är de första bilderna bleka.
Visst ser det skönt ut i vattnet?  Vill du också bada?

image1057


Letar en pinne som envisas med att drunkna.

image1058


Sen så måste man bara fånga vattenplasket. Fast svårt är det!

image1059


Massor med plask alltså...

image1063


Mer fånga vattenplask...  Kolla bakbenen va.. Dom är över vattenlinjen.. Som vanligt. ;O)

image1064


Man kan väl tro att hon inte har vattuskräck.  Men hon ser då galen ut ialla fall!

image1066


Gaija säger: Kom inte och ta min pinne! Zena säger: Kom inte och ta mitt vatten!

image1067


Blöt och lycklig... 10 min i vattnet och hunden blir äntligen trött.. ;O)

image1068


Nöjd Gaija. Hon har slutat bada nu Zena så nu slipper Gaija vara yr. Se vilka glada ögon!

image1069


Dom stod så fint.. Helt spontant...  OCh så blev det mer sjömärket som kom i fokus.. typiskt.

image1070


Så jag försökte ta en till bild. Men då sprang Zena iväg så där står Gaija ensam och undrar vad hon ska göra.

image1071


Det som göms i snö... Vågorna finns kvar sedan i vintras innan isen la sig.

image1072


Sist men itne minst. En hyllining till våren! Isen smälter och sanden kommer fram! =O)

image1073




Träning... Vad är det? ;O)

Efter att nu ha varit rätt däckad i tre veckor så har jag nog börjat komma tillbaka. Anledningen till att jag har förstått det är att ajg ville ut till bruks och att jag också for dit! Annars så har bara tanken på bruks gjort mig snurrig och trött.

Sagt och gjort. Jag och Amanda for dit med två vilda bestar. Halvgalna av lycka över att f vara på världens bästa ställe uttryckte sig som tes att dra som galningar i kopplet för att sedan när de var lösa busa hejvillt. Vi tog oss en sedvanlig rasttur ute i skogen och hundarna hade så roligt så!

Sen gick jag med Zena och tränade. gaija låg i bilen och var frustrerad över att bli kvarlämmnad. Hon var som tokig hon som faktiskt kan ligga tyst och fint i bilen. Så Amanda hämtade henne. Jag band upp henne vid hunddagis och då stod hon där och gapade ialla fall. Amanda försökte distrahera henne men det gick inte. gaija lyckades ordna ordenligt med störning åt Zena som helst bara ville till gaija för att busa. Mycket överskottsenegri har hon just nu lilltjejen.

Ialla fall så jobbade ajg med fotgåendet. Mycket splittrat och flamsigt. Hon gillar att flyga och hon är stensäker på att hon kan! Men se det tolererade inte jag och då var heeeela världen grå och tråkig. i en minut. För sedan var hoppmaskinen i full gång igen! Och när hon väl fick tag på snörbollen så stod hon och slog sig själv med den.Jätteskoj alltså!
Ialla fall så körde vi lite platsliggning tillsammans med Gaija och Amanda och har man sett! Zena kan också ha huvudet i backen! Men så gjorde Amanda en rörelse med handen och så var det klippt! BUS!
Svetten lackade och jag lackade ur till slut. Kände att det hela var ngn slags pajasvarningskommite bland hundarna och gav upp. Det var helt enkelt ingen bra träning i dag. Kände mig helt värdelös. Men nu i efterhand så inser jag ju att det var ett bra tag sedan lilltjejen fick jobba med huvudet och att allt var som nytt för henne.

Så mina planer är att i morgon göra om allt ihopa och backa rejält. Jag backade idag också men ska se om det blir ännu bättre med att helt börja om. kontaktövningar i störigmijö är nog kanske ngt som jag ska jobba mer med också.

Kan väl säga att det var betydligt lugnare att träna Gaija. Jag stängde in Amanda och Zena i stora hundgården så fick dom leka. När jag väl släppte ut dom så var båda tjejerna betydligt lugnare. Hahah!

Funderar på att börja med uppletande med mina hundar. Jag tror att lite konkurrans med Zena gör att Gaija upplever uppletandet som mer sport än att bara hitta ngt. Man måste vara snabb också. Jag har på känn att Zena kommer att älska just detta och att det blir lätt att jobba med det (förutom att få in föremålen för hon är så snål om dom). Måste verkligen skärpa mig med uppletandet nu!

Tjuvtränat.

I kväll for vi faktiskt ut till ridhuset och tränade.

Jag är trött på att inte få göra ngt. Och jag såg till att sova en dryg timme innan vi for så jag var rätt "pigg" när vi kom fram. Till saken hör att jag har fått influensan och fått akut öroninflammation, bihåleinflammation och början på lunginflammation. det är öronen som är värst. Jag har kanppt ngn hörsel och värk i öronen. Läkaren säger att jag absolut inte får anstränga mig för då kan ena trumhinnan lossna. Och det vill man ju inte!  Men jag går på en dunderkur penicillin så jag hoppas att det ska gå över snart. Jag blir tokig om det inte gör det.

Nåja. Jag tog ut Zena först och jobbade lite med fot. Hon är såååå duktig! Och följsam! =O) Zena är riktigt rolig att jobba med. Vi har ju inte tränat på en och en halv vecka och ändå sitter takterna i! Hon vill verkligen jobba för belöning och det får hon också. Allt är ROLIGT!

Exzena är också anmäld till sin första tävling. I Gällivare blir debuten! Så det ska bli spännande. Det blir bara en tävling för sokjs skull. Jag vet itne ens om vi hinner bli klara. Men jag tänkte stå över de momenten som itne är klara. Jag får ju se hur hon funkar på dom andra momenten istället.

Efter träningen så fick Zena busa med Bouvieren Frizca. en härlig tjej som är ursnäll och helt underbar! Zena älskar henne! Dom hade superskoj och är verkligen duktiga på att prata med varandra.

Så nu är man slut och trötter igen. Även om det inte blev så mycket träning så blev detmycket för mig. Man är som sagt var itne riktigt kry ännu.

Håll tummarna för oss så vi kommer oss iväg på tävling! Så skoj det ska bli! =o)

Zena och hennes syskon är 8 månader!

Japp! tiden går så underligt fort. nyss var dom som små råttor. Och nu... Nu är dom stora och ståtliga och vackra! ALLIHOPA!

Det är ju inte klokt! Zena har ialla fall haft nu några vääääldigt tråkiga dagar. vi har åkt på influensan hela familjen och vårat liv såt still  just nu. Det är näsor som snyts och hostningar och febertoppar och spruckna trumhinnor. Hudnqarna får ialla fall två dagliga prommisar. Dessa prommisar sköter Amanda om helt utmärkt! Hon aktiverar dom och dom får busa och njuta av friket ute på ängarna. Amanda är den som är piggast och friskast av oss alla. Lyllos hon. Amanda är också just nu populärast av alla i familjen tycker hundarna.

När jag väl blir frisk (inte om) så ska jag börja hårdkörning av lydnaden på lilltjejen här. Hon är inne just nu i ett läge då hon tycker det är helt enkelt super att träna! Och hon, precis som Gaija, har inget träningsstopp. man måste se på hunden ordentligt för att se att hon börjar bli lite trött i huvudet. Vilket också är viktigt att se. Man får inte bli för trött för det ska vara roligt hela tiden med träningen! Men hon har hemskt svårt för att sluta och släpper man henne det minsta lilla så springer hon ner på träningsplan igen. Så fort jag tar ut henne från bilen ute på bruks så drar hon ner not träningsplan. Vaaaad kan det bero på? Hahah!

Nåja. Nu önskar jag ALLA syskon till Zena en härlig fortsättning på deras första år! =O)


Påsklov och träning.

Vi är alla infunsade här hos oss. Alltså vi har fått influensan. alla barnenoch jag. Stefan sitter kanske säkert i sitt finland men han åker nog också på det till slut.

Men även om flunsan har slagit till så måste hundarna få sitt. Så jag trotsade elementet i min kropp (febern) och for ut till bruks.

Där tränade vi lite på den roliga rutan. Hon har börjat själv uppsöka rutan och vilja leka i den med mig. Jag kan även ha henne sittandes utanför rutan (ca fem meter) och sen springa in i rutan. Ibland springer hon in i rutan och stannar upp och tittar på mig. ibland tar hon leksaken. Båda är lika rätt. Allt är ännu en lek och hon ska tycka att rutan är en belöning. Däremot så belönar jag mer livligt när hon inte tar upp leksaken.

Fot har börjat funka även om hon är en liten hoppetossa och har hemskt lätt att tappa fokus på mig. Jag är supersäker på att hon har fjädrar under tassarna. Man ser dom inte men hon studdsar fram i livet kan man säga. det är rena rama glädjehoppen!

På tal om hopp. Vi har även tränat hopp över hinder. Har ett lågt hopp på ca 40 cm. Hon hoppar jämfota... Men nu kan hon sitta på en sida och hoppa över och sätta sig fot. Riktigt duktig är hon!

Inkallningen är svår.. Sååå svår! för hon kan nämligen inte vänta på att få komma utan smyger upp bakom mig när jag går ifrån henne. att komma på inkallning är inte svåert alls! men att vänta... Vem har lust att vänta när mamma är helt underbar att få komma till!
Så just den biten får vi träna mer på.

platsliggning har börjat funka. Jag kan ha henne att ligga rätt långa stunder en kort bit från mig. Jag planerar det hela som så att jag tränar att hon ligger kvar stilla nära mig och utökar tiden. Sen så utökar jag avståndet men minskar på tiden. Allt eftersom så ökar jag på tiden men behåller avståndet. Jag kommer även att lära henne också hakan i bakcen men väntar in lite mer varmare väder för det. Att ligga och bli kall om hakan är nog inget som jag kan förvänta mig av henne nu. Däremot så belönar jag henne när hon lägger ner huvudet av sig själv.

Apporten är riktigt rolig nu också. Den kan man busa med och springa iväg med. Och vill man så kommer man aaaaldrig mer tillbaka! Alltså det är Zenas filosofi. Inte min. så jag jobbar med byteslek. det som är svårt är att hon kommer ända upp till mig med apporten. Hon lämnar apporten två meter från mig och vill ha bollen. men se det får hon inte! Bollen kommer inte föränn hon ger mig apporten!
Vi har även tränat att jag kastar apporten och hon stannar kvar. Tre ggr tog det innan hon fattade. Hon var lös hela tiden.

Zena käns väldigt lättlärd och hon förstår fort. så det gäller att vara försiktig med att göra fel. Och jag som är så bra på att göra fel! ;O)

På lördag hoppas jag att jag ska må bättre. Då ska vi träna i ridhuset det vi tränade idag. Men då blir det mer störning.

Jag hr nog aldrig berättat ngt om vår vardagsdressyr heller!

När jag och gaija är ute och går så är hon lös mest hela tiden. Kopplar jag henne så är det av hänsyn till andra eller att det är för mycket trafik. samma gäller Zena. På trygga platser är hon alltid lös. Hon kommer ALLTID på en gång när man ropar. Jag ropar bara en gång så är hon hos mig med ett stort glatt leende.
Kommer det en hund så ska båda hudnarna upp i snödrivan alternativt lägga sig utanför stigen. Där ligger dom medans den adnra hunden/arna går förbi. Det ska vara tyst och ingen av hundarna får låta. Jag står med ryggen vänd mot den passerande hudnen och har koll på mina. numera funkar det utmärkt. Båda hudnarna kan boffa lite men mer är det inte. för någon månad sedan var det katastrof! då skulle allt och alla skällas ut! Ingen drömscen för mig precis. Och jag vill inte heller ha rykte om mig att mina hundar gafflar på allt och alla.
Det är jag som ska ha koll. Inte hundarna.

att gå fint i koppel med båda hundarna är en utmaning. Zena ska spåra. hon är spårgalen. Och gaija måste ligga före henne får hon är ju stört. så det är ett evigt korrigerande och vändande och trixande. men det ahr blivit bättre också. bara Zena lyckas höra mig när hon är så inne i nosandet.

Funderar på att hon ska få utlopp för sin näsa. Stan är perfekt när det är vinter! Så jag funderar att fara ut ngn sen natt och lägga ett spår på pakreingen på COOP. Låta det ligga en halvtimme och sen ska hon få spåra. Parkeringen betsår ju av ett undre och övre däck. Och så har den en vanlig parkering. Så jag skulle kunna få ut ett längre spår åt henne där. Under tiden den vilar så kan vi göra ett nattligt stadsbesök. Kika på skyltdockor och annat kusligt. ;O)

näpp. nu ska jag gå och fresta barnen med lite fruktsallad. Det är gott när man har feber, hosta och snuva. Synd att vi inte har ngn glass hemma. Jag får försöka ta mig till satn och köpa lite glass ngn dag. Vi har även slut på alvedon. Vi är ju fem st som käkar alvedon. Josefin ahr sin Jörnkompis här fortfarande och hon har också fått sig en släng. Stackarn.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0