Välkommen till Exzenas blogg!

Japp det har vi! Vi har det så bra. =O) Jag och hundarna tänker jag på nu. Tänk att man har så fina vänner. tänk att få träna med så duktiga kompisar! att få hjälp och känna att hjälpen man får är hjälp som kommer från människor som kan det dom gör!
Sdan jag köpte Gaija så har jag stöttats och fått hjälp av många människor. Ni som känner igen er ta åt er nu.
Utan all denna fina hjälp så hade jag aldrig kommit dit jag är idag! Detta gäller valpköpare från Gaijas kull och andra kullar från Råggrindans kennel. Mia min uppfödare till Gaija. Klubbkompisar. Vänner jag lärt känna på internet som stöttat mig med skrivna ord. Vi bor ju en bit ifrån varandra så det är ord som fått bli stöttepelare.
Sen så är det Zenas uppfödare, Frostmarken's, Marianne. Hon går inte heller av för hackor! Det är Petter som ger mer än vad jag kunnat ge tillbaka. Det är människor på andra klubbar och det är vanliga kompisar utan hund.

Jag kanske har glömt någon?

Jo! Min familj! Min underbara man som i vått och torrt ställer upp med att skjutsarunt min bak hit och dit. Som står ute i regn och rusk. Som finns med ett lyssnande öra när jag måste få prata av mig. Han finns alltid hos mig även om det skiljer 21 mil mellan oss. Mina barn som står u med allt hundhår i maten men som blir så glada när det går bra för oss. Som med glada leenden väntar på mig när jag tränat eller tävlat och frågar hur det gått. Dom har kanske inte lika stort intresse som mig medhund. Men dom vill alltid veta hur et går för oss. Ni är så gulliga!

Min mamma som är världens bästa mamma. Hon ser hundarna som sina barnbarn och skämmer bort dom med kärlek. Lika mycket kärlek som det mina barn får... OCh det syns på hudnarna. Dom älskar sin mormor!  Hon går med rullator och ändå ställer hon upp som hundvakt då och då. Ser rätt läckert ut. en 70årig tant med rullator och två stora schäfar...

Min bror och hans fru som tyvärr inte kan umgås med mina hundar men som ändå tycker om dom. Givet vis världens bästaste Max också som förmodligen kommer att bli tvingad att äta hundhår han med en dag. hehe... Lovar att han ska få åka efter Gaija i pulkan i vinter. Sådant måste små barn få göra. Det är häftigt!

Min svärmor som faktiskt är intresserad av att veta hur det går för oss och gläds åt oss när det går bra. hon har absolut noll koll men vill ändå höra hur det går. Vi har inte mycket gemensamt. Men det är roligt att hon bryr sig om mig och hundarna.

Jaaa.. Jag har ett stort nätverk av fina människor kring mig. Alla hundkompisar som bara finns. man behöver faktiskt inte göra så mycket än bara finnas för varandra egentligen för att man ska känna att man får ett fint stöd. Det behövs så lite för att man ska känna sig välkommen och få en riktig kick med träningslust.

Alla ni som känner igen er här, ta åt er nu. Tusen, tusen tack för att ni finns runt om mig. Jag kommer förmodligen aldrig att kunna återgälda allt ni gör och har gjort för mig. En i mitt hjärta så finns ni där och jag tänker på er med tacksamhet!
Jag vet själv när någon tackar mig att jag brukar känna att det var ju inte så mycket egentligen. Men det är det. Ett litet ord. En gest. ett leende. Ngn visar hur man gör. Ger ett råd. Det finns tusen små saker som gör att allt blir en helhet. Och det är just den helheten som driver mig frammåt och gör att jag utvecklas.

Jag önskar jag kunde ge alla samma tillbaka. nu kanske jag itne kan det. Men om jag kunde det så skulle ni få tusenfallt tillbaka!

just nu i skrivande stund sammanfattar jag en lång rad tankar och känslor ajg haft i veckan. Just nu så är jag och hundarna i en fas då vi utvecklas tillsammans och det går bra för oss. Så den känslan jag har nu ska jag spara tills den dag då det kanske går mindre bra. Då sk jag plocka fram alla minnen av er goa människor som gett mig era gåvor. det kan hjälpa mig att orka frammåt igen. min kropp kanske inte är på bra humör just nu. Jag brottas med en oändlig trötthet och mycket värk. Men hela denna veckan och förra helgen har jag fyllts med glädje och haft ROLIGT! Så nu har jag lite på plussidan också. Det känns så bra.

Tack alla. Ni finns i mitt hjärta och jag är oändligt glad och tacksam över att ni finns. Utan er hade vi inte varit där vi är i dag jag och hundarna. Tack.