Resultaten! =O)
Platsliggning: 0 Avstår
Tandvisning: 10
Linförighet 7.5 Ojämnt tempo under språng, nosar. (Zena har inte riktigt fattat det här med att följa med hela tiden. En blomma kan plötsligt vara en kul grej att leka med. Hon är rätt valpig fortfarande.)
Läggande: 9
Inkallande: 10
Ställande: 10
Apportering: 7 Tappar apport.
Hopp över hinder: 8 Lätt islag.
Helhetsintryck: 9 Bra kontakt, STOR arbetslust.
Dommaren var djupt impad av henne. Riktigt kul att få höra en hel harrang från honom om hur härlig hon verkar vara att jobba med. Han trodde att vi kan komma långt. Jomenvisst kan vi det! =O)
Första tävlingen är gjord!
Jag kommer att lägga ut tävlingsresultatet här senare. är för trött just nu för det. Men vi fick ett andrapris och en adnra placering ialla fall. Och det är inte illa! =O) Hon är bara sååå underbar min lilltjej!
Snart tävlingspremiär!
Vi har ju varit på kennelträff med Råggrindans kennel! =O) det var skoj. Vi började med platsliggning med skott och då stod vi med unghundar en bit ifrån men så att de kunde se skytten. Alla hudnar skulle bara ta det lungt. Ligga ner utan krav. enligt kennelmamma Mia så ska det vara det bästa sättet att få hundarna van vid ljudet utana tt gör angn affär av det. Och jag tror faktiskt på det. Busar och leker man så finns alltid en chans att mankan råka trampa hudnen eller att den är mer stressad av aktiviteten när dom hör skottet. Hudnarna fick ligga först en liten stund i lugn och ro. Alla fem (?) hudnarna som inte varit i direkt kontakt med skott låg snällt och fint. Inga problem. Och när skotten komm så kikade Zena först mot skytten men sen så brydde hon sig inte om de resterande tre skotten.
Så jag kan med ett stort leende säga att Zena är helt skottfast! =O)
Sen när Gaija skulle ligga platsliggning med skott så fick Josefin ta hand om Zena. Hon såg helt avslappnad ut när skytten sköt. Fyra skott till och hunden bara låg där och såg ut att njuta av att få kika på de andra hundarna. Hon bemödade sig inte ens att fundera vart jag tog vägen. Jag gömde mig i en lada medans Gaija låg. Ladan var perfekt för den var full med springor som man kunde kika genom!
Jag jobbade lite med lydnaden och det var flera som tyckte att hon verkade verkligen gilla lydnaden. En av tejerna beskrev henne som att hon aldrig sett en hund med så glada ögon när hon jobbade med mig. Jag får hålla med. Hon trivs verkligen med att jobba och hon verkar ha bra med uthållighet!
Det har ju varit varmt nu en tid och även om jag tränat en hel del med henne i värmen så har hon aldrig visat att hon kännt av värmen. Därmot blir hon ju trött i huvudet om jag skulle hålla på för länge. emn det har ju med att hon är en ung hund. Kortare pass funkar bra men jag vet att hon kommer att bli precis som Gaija, en uthållig tjhej med massor med arbetsglädje!
På torsdag ska jag lägga ett litet spår åt henne. Hon känns väldigt bra i spåret och hon ser ut att tycka att det är superskoj! Det känns med andra ord tryggt att lita på henne och jag tror att vi kan göra ett längre spår med två vinklar. Hon är redo för det nu.
Zena har slutat löpa nu i helgen och hon har kommit ur löpet som en mycket stadig och trevlig tjej. Inga spöken så långt ögat når. ;O) Hon känns betydligt mer vuxnare än vad hon var för tre veckor sedan och har fått ett lugn med värdighet.
Sen så har hon lärt sig simma! vet inte om jag ahr skrivit om det tidigare? Ialla fall så är hon en hejjare på att simma och hon har hemskt roliga saker för sig i vattnet. Hon springer ut till det djupa, stannar för att sedan ta ett stort fyrfota (vad annars hopp ut i det djupa. Att få vatten över huvudet är inget som bekymmrar henne och hon plockar gärna upp saker från botten.
Så just nu känns det som att jag har en stabil och trygg tjej som börjat få ordning på sitt självförtoende. Dessutom så får man väl leta efter en gladare och mer svansviftande tjej! Fast jag vet var det finns fler sånna.. Haha! i Älvsbyn!
Herregud så nöjd jag är med henne! =O)
Lydnad och spår och ännu mer lydnad och nya hundkompisar!
Just nu så ligger vi i hårdträning. Eller hårdträning och hårdträning. Hur hårt tränar man en unghund egentligen? Vi leker fram rätt beteende och slipar till dessa så det ser något så när ut. ;O)
Så här ligger vi till nu:
Linförighet/frittfölj: Med en boll i vickan så funkar det rätt bra. Kanske lite vida svängar och luftig gång. men det kommer. För i början av veckan så klarade hon inte av att hålla koncentrationen utan att ha en boll i synen. Nu fixar hon det med en boll i fickan! =O)
Läggande under gång: Zenas paradnummer! hon älskar det! Lite mer finslip så får vi en tia. =O)
Inkallning: Bara hon sitter kvar när jag lämnar henne och inte tjuvar så är det en nästan nia. Avslutet behöver fixas också... ;O)
Ställande under gång: Vi har jobbat lite med att kasta bolloch stå still. Alltså man låtsas kasta bollen och då stannar Zena jättesnabbt och snyggt. Sen gäller det att snabbt som ögat berömma för annars så lägger eller sätter hon sig... I dag testade ajg en gång ställande under gång med hjälp av en handhjälp. Och simsalabim! Där stod hon! Så där är vi också på G. =O)
Apportering: Det borde funka. Det har funkat hittills.. men i dag så spottade hon ut den. Men Zena var varm och säkert törstig efter allt bus och tränande. Så jag gjorde så hon fick lyckas en gång och så la vi av för dagen med detta.
Hopp över hinder: Kanoners! Skitkul tycker Zena! Det är bara avslutet där igen då...
Platsliggning: Jag har börjat jobba med platsliggningen på två sätt. Har delat upp det alltså. Den ena är på nära håll med störning. Idag jobade vi med störning och hon hoppade upp en gång. Sen så måste jag jobba med avståndet. Hon vill gärna följa med när jag gått 15 meter. Ändå tycker jag att jag har försökt jobba med att öka avståndet i lagom takt. emn ngn stans så brister det. får klura ut vad det kan vara...
Tandvisning: Oups! Det har jag glömt! *rodnar* Men eftersom att Zena är så otroligt glad och posetiv till folk så ska det inte vara några problem. Enda problemet är att hon vill ställa sig upp. Inte lätt att vara glad och ha en glad rumpa i marken precis. Vi tränade tandvisningen för första gången idag. först fick Stefan vara domar. Gick bra förutom rumpan. sen fick Jossans kompis Ida hjälpa till. Det är en orädd tjej som gillar hundar det! Så hon kom och skakade hand med mig och sen kikade hon länge och väl in i Zenas mun. Nemas problemas. Då höll jag henne också så hon inte kunde kliva upp och så fick hon massor med berömm! =O) Ibland är det bra att ta med barnens kompisar på träning tror jag... =O) Tack Ida!
Helhetsintryck: En klar tia va? Glad och go tjej som verkligen vill vara med men tycker det är såååå svårt att hålla koncentrationen uppe. Men det ger sig. Hon är så ung ännu. Sånt får man ta. Är mer avslappnad i inlärningen med Zena än vad jag var med Gaija. Känner mig så trygg med zena. Men det beror nog mycket på att jag gjort allt det här en gång förut. =O) Jag tycker ialla fall att Zena ska få en tia i helhet. ;O)
Sen så har vi då spårat. Honren växte i pannan på mig i tisdags och då la jag ett jättesvårt spår till lilltjejen! Spåret var drygt 100 meter och jag hade tre träapporter och en boll och en torkad strupe i slutet. Bollen la jag efter andra pinnen. De första två räknade jag med att hon skulle gå över och då tyckte ajg att hon skulle kanske få en liten ahaupplevelse istället. OCh ifall hon skulle hitta en apport så skulle hon få en bollbelöning i spåret! =O)
Så blev det inte! Zena spårar som en gudinna! Hon är noga och även om hon inte alltid är i spårkärnan så följer hon spåret. Nu var det rätt kraftig vind och den virvlade lite också. Kan också lägga till att vi var på torr mark ute på pitholmsheden. sand och vitmossa. svåååårt!
Nåja.. Hon spårade och ficknapp på första pinnen! Jag var snabb och bad henne lägga sig. och det gjorde hon. så kastade jag pinnen till henne och vi lekte så en liten stund. Så fortsatte vi. hon fattade direkt att hons kulle spåra då jag sa varsågod. =O)
Sen så kom vi till nästa pinne. hon var liiite på sidan av spårkärnan. Men nog fanken fick nosen tag på lukten av pinne nummer två! Så då körde jag en liggmarkering och så busade vi med pinnen och lekte sprättleken. Rooooligt!
Sen så var det varsågod och vi for iväg igen! plötsligt låg bollen precis där där Zena gick. hon tittade på den med en lustig min och tittade på mig. så ajg sa ligg. Hon la sig igen. Bollen var nog inget hon hade räknat med. emn vi hade kul med den också! Nu kände ajg att hudnen började fatta galoppen.
Så efter varsågod så drog hon iväg igen. Då kom vi till en övergång. En häst ahde nyligt gått på vägen men det SKET hon fullständigt i! Hon driog rakt över vägen och in i skogenigen. Där kom en lätt vinkel och så en pinne till! tjoho! en ny snabb blick på mig och så la jag ner henne. En ny omgång rolig sprättlek igen och så var vi vidare igen... Nu blev det en 90 gradersvinkel och så två meter. Där låg en torkad strupe. rätt varmt var det och det kändes som att min strupe också var torkad. ;O) Zena fattade aldrig att hon skulle markera strupen utan var bara sååå förvånad över att hitta ngt annat underligt. Hon såg ut som att: tänk.. det finns allt möjligt ute i spåret...
Sen fick jag förmå henne att äta upp den där jäkla strupen (som kändes som min). OCh då tyckte hona tt det var riktigt mysigt. Där låg vi i skogen och åt strupar och mådde gott. Sen var spåret slut.
Tanken med att ha ett sådant slut är att hon ska förstå att nu är spåret slut. Jag selade av henne och vi kopplade av. Tydligen förstod hon det för hon letade inte spåret mer föränn vi gått en bit. Då kom hon på att hon ville mera. Men det var slut... bara att acceptera!
Vi har även fått två nya kompisar!
Zoya och rocca! Zoya är mamma till lilla Rocca. OCh Rocca är nio veckor. Johan ahr numera två underbara hundar och jag är lika förtjust i båda! =O) tycligen så smittar det av sig på min ahudnar för dom accepterar varandra så fint. I onsdags så for vi ut till Johan för att ta en prommis med hudnarna. Funkade jättefint! Inga grupp och dom vet vem som har vilken plats och var. Nu idag så for vi dit igen. Då fick dom umgås på Johans gård. Lite orolig kännde jag mig men det gjorde inte hundarna. Zoya och Zena är kompisar! gaija och Zoya bryr sig inte speciellt om varandra men är hövliga mot varandra. Gaija visar tydligt att det är Zoya som är den ranghöge. Det känns bra, så får det vara för mig också.
Anlednignen till allt detta är att vi ska ju bo i husvagn med Johan och hans två hudnar i tio dagar. det kan ju vara liiiite bra att dom har fått lära känna varandra innan. Och jag hoppas det fortsätter så här. Vi kommer aldrig att lämna dom ensamma utan de får alltid ha oss som vakande ögon över sig. men ajg tror nog det ska gå bra. Zoya har en härlig inställning till andra hudnar så hon är nog rätt förlåtande också. Gaija är också en sådan hund att hon vill inte bråka. Zena bill bara leka...
Såja. Nu har vi examen att se fram emot. Sen är det sommarlov! Så då ska det bli sol och bad för hela slanten ahr jag bestämt! Så fort Gaija har slutat löpa så ska dom få börja bada. Zena har nog slutat löpa det kommer då inget mera blod. Hon har haft ett lätt löp. det enda som jag märkt har varit att hon är lite krypig ibland. emnd et har blivit mycket bättre. Hon blör lite också. Bara så där lagomt så man ser att hon löpter. Hon och Gaija hjälps åt att städa efter varandra och påminna varandra om att tvätta skruttan. Men ajg tror nog att zena är mest noga. hon städar efter gaija också fast hon slutat löpa. Stackarn. Gaija blodar betydligt mer...
Näpp. Nu är det natten för mig. Mycket att fixa inför denna vecka och nästa vecka så drar vi till Gällivare! =O)
